Flera av näthatarna som intervjuades i förra numret lyfte fram nätforumet Flashback som en viktig mötesplats för högerextrema. Vi har intervjuat en av Flashbacks moderatorer som ger en något annorlunda bild.
– Här [på Flashback] råder fritt tänkande, fritt åsiktsutbyte, en rå och hjärtlös ton, men lika ofta ett stort garv, en blinkning och en respekt för det fria ordet. Ni vill krossa detta…
Så sa en Flashback-användare till Flamman förra veckan. Samtliga av dem som intervjuades om näthat till förra numret gav uttryck för ett förakt mot etablerad media, som de ansåg ”tysta oliktänkande”, och lyfter fram Flashback som en motpol.
Jan Böhme är till yrket professor i mikrobiologi vid Södertörns Högskola. På fritiden är han moderator på Flashback och kallar sig då Hamilkar.
Litet juridiskt ansvar
– När folk säger: ”usch vad mycket högerextrema människor det finns på flashback” så säger jag det finns alla möjliga sorters människor på flashback men just högerextremisterna har ingen annanstans att vara.
– De finns ett stort samhälleligt värde i att även människor med impopulära åsikter ska kunna uttrycka sig.
Men är det inte ironiskt att samtliga personer jag talat med hyllar Flashback för yttrandefriheten och åsiktsfriheten och samtidigt trivialiserar eller stödjer de hot som riktats mot journalister?
– Jo, ironin har vi framför allt bland dem längst ut på högerkanten. De tycker att yttrandefrihet är bra, så länge de inte har makten.
Vilket juridiskt ansvar tar Flashback för att för att förebygga brott som olaga hot?
Flashback skiljer sig från etablerade medier på det sättet att de inte har utgivningsbevis. Precis som Facebook lyder Flashback istället under Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Den innebär att var och en som skriver på sidan personligen är ansvarig för det som skrivs, istället för en ansvarig utgivare. Den enda skyldigheten som sidans ansvariga har är att ”skyndsamt” ta bort meddelanden som innehåller hets mot folkgrupp, uppvigling, barnpornografibrott, olaga våldsskildring och upphovsrättsbrott. Om man studerar trådar som ”Varför Breivik är en hjälte” får man lätt intrycket att regelverket tillämpas generöst.
– Flashback är bara skyldigt att ta bort sådant som uppenbart strider mot lagen och det strider inte mot reglerna att tala om att man skulle vilja begå ett brott. Personen begår ju då inte brottet. Trådarna Breivik 2.0 och Breivik 3.0 är exempel på det. Det är personer som snackar om att göra en ny Breivik.
Anonymitet centralt
En central del i Flashback är anonymitet. Jan Böhme säger att även om polisen kunde härleda ett brott till en Flashbackanvändare så skulle de inte kunna lämna ut några personuppgifter, helt enkelt på grund av att de inte har dem. Inga internetforum är skyldiga att spara personuppgifter. Han menar också att det är just det som är grunden till yttrandefrihet.
– Rätten att framföra sin åsikt är enligt Högsta Domstolen i USA oupplösligt förbunden med anonymitet.
Är den verkligen det? Det står inget om anonymitet i regeringsformen.
– Nej, men för varje dömd näthatare går det tio whistleblowers som inte vågar läcka information.
Samtidigt påpekar han att Flashback är hårt reglerat och övervakat jämfört med andra sociala medier.
– Vi har över 120 moderatorer, en rätt extensiv regeluppsättning och vi följer svensk lag.
