251 medlemmar av USA:s lagstiftande församling kongressen, med dess två kamrar senaten och representanthuset, tar emot bidrag från NRA, den landsomfattande organisationen för allas rätt att bära eldvapen. Den unge man som sköt ned och dödade 27 människor, inklusive sig själv, på en skola i Connecticut hade två av sin mammas lagligen registrerade halvautomatiska pistoler och ett gevär med sig. Innan han gav sig iväg till skolan dödade han även modern.
Enligt den amerikanska webbsajten opensecrets.org fick 25 demokrater i representanthuset mellan 2011 och 2012 pengar av NRA, från 6 950 till 10 000 dollar vardera. De republikanska bidagstagarna i samma kammare var 218; de individuella bidragen varierade mellan 9 900 och 10 000 dollar. Listan upptar också en republikan som fick 138 dollar och två som inte har något i intäktskolumnen.
Av senatsdemokraterna var det bara en, som tog emot 4 500 dollar. Senatsrepublikanerna var sju och de fick mellan 6 950 och 10 000 dollar vardera.
Samanlagt var det 85 450 dollar åt demokrater och 634 146 åt republikaner under 2011 och de tre första kvartalen av 2012, det vill säga fram till president- och kongressvalen.
Övriga vapenrättsorganisationer i USA som ger bidrag till konkressledamöter är Gun Owners of America, Citizens Committee for the Right to Keep and Bear Arms, The National Shooting Sports Foundation, Safari Club International, Boone & Crockett Club, en grupp som vill bevara ”jaktarvet”, och The Ohio Gun Collectors’ Association. NRA:s är dock störst och utgör 60 procent av de totala.
Det finns även motståndarorganisationer mot vapeninnehav, men deras bidrag till kongressledamöter är obetydliga i jämförelse med NRA:s. NRA gav också den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney strax under 6 000 dollar, men The Center for Responsive Politics som ansvarar för denna hemsida har inga uppgifter om större bidrag än 200 NRA-relaterade dollar till Barack Obama.
USA-vänstern har efter den senaste massakern rest starka krav på restriktioner för vapeninnehav och ifrågsatt varför enskilda människor ska ha rätt att bära hel- och halvautomatiska vapen som skolmördaren hade. Men krav på reformer av psykvården har också rests. Argumentet är att vapen inte själva dödar; det är de som hanterar vapnen som gör det.
Senaste officiella statistik visar att av 15 953 mord 2011 i USA begicks 11 202 med skjutvapen. Ytterligare 20 000 dog av skjutvapen genom självmord eller olyckor. Åtskilliga fler skadades, mer eller mindre allvarligt, enligt Los Angelesprofessorn Peter Dreier som tillade att USA har mest skjutvapen per capita i världen och de mest tillåtande lagarna och att det därför inte är någon tillfällighet att USA med bred marginal har flest dödade och skadade av skjutvapen.
Kongressledamoten Jerrold Nadler påpekar att länder som Kanada och Tyskland räknar dödade med skjutvapen i hundratal.