TEGUCIGALPA En folkomröstning hålls i januari 2009. Tiotusentals bolivianer hade sedan den 13 oktober marscherat över 200 kilometer och vakade under 23 timmar framför den bolivianska kongressen, som en påtryckning om att grundlagsförslaget slutligen måste ställas inför folkets granskning. Nu, när den största euforin har lagt sig och förslaget börjar analyseras, växer kritiken. Många bolivianer överraskades över att tre högerpartier i kongressen anslöt sig till författningsförslaget med drygt 400 artiklar. Men bakgrunden är att fler än 150 av dessa artiklar har modifierats för att högern skulle acceptera pakten med MAS.
Nöjd opposition
– Det nya projektet respekterar friheten, säger den främste oppositionsledaren, Jorge Quiroga.
Han uppmanar befolkningen att studera det reviderade förslaget och jämföra det med förslaget som överlämnades av den konstituerande församlingens ledamöter den 14 december 2007. Quiroga understyrker att hälften av det ursprungliga förslaget har förändrats, till högerns belåtenhet. Och det är uppenbart att revideringen, till och med inom regeringspartiet MAS, har skapat motsättningar.
– Den (kongressen) är inte vald till att förändra och inte heller fatta beslut om författningsförslaget, sa Silvia Lazarte, stridbar kvinnlig ordförande för den konstituerande församlingens arbete, sent på kvällen den 20 oktober. Flera andra prominenta MAS-ledare som Román Loayza och Oscar Olivera, förgrundsgestalten i ”Kriget om vattnet i Cochabamba” år 2000, är djupt kritiska till förändringarna.
Kampen om jordreformen
Folkomröstningen kommer att genomföras den 25 januari 2009. I december samma år utlyses val till president, vicepresident och kongressen. I det nya förslaget garanteras ursprungsbefolkningen, barn och pensionärer utökade rättigheter i likhet med den kontroversiella frågan om regionernas autonomi. Fem av de nio regionerna som kontrolleras av den högerextrema oppositionen säger dock att de kommer att verka för att befolkningen röstar nej till den nya författningen.
Den avgörande kampen om en jordreform tycks delvis gå förlorad i det nya förslaget, menar nyhetsbyråerna Bolpress och Econoticias: ”Regeringen och oppositionen ska ha kommit överens om att artikel 398, om jordägandet, bara ska tillämpas i fall där det pågår. Detta innebär att man inte heller kommer att tillämpa lagen retroaktivt”, skriver Bolpress, kritisk pro-MAS.
Kongressledamoten från högerpartiet UN, Alejandro Colanzi, underströk ”MAS’ stora flexibilitet i frågan om att lagen garanterar och bevarar produktionsegendomarna”, i klartext privategendomen och att folkomröstningens fråga till väljarna om de anser att högsta jordareal ska vara 5.000 eller 10.000 hektar kommer att kunna kringgås av uppgörelsen MAS-oppositionen.
Econoticias citerar jordbruksministern Carlos Romero som indirekt försäkrar de 100 familjeklanerna i landet som kontrollerar 25 miljoner hektar mark, att de inte kommer att få sina ägor exproprierade så länge jorden brukas. Dessa gigantiska arealer kan jämföras med två miljoner fattiga bönder som bara förfogar över fem miljoner hektar av dålig jordbruksmark.
BAKGRUND: Två års arbete för en ny grundlag
Den konstituerande församlingen inledde sitt arbete den 6 augusti 2006 i staden Sucre och avslutade det den 14 december i en militärgarnison, beskyddad av dynamitbeväpnade gruvarbetare i staden och gruvcentret Oruro.
Mellan maj-juni 2008 genomförde de separatistiska länsprefekterna i Santa Cruz, Pando, Beni, Tajira, Chuiqisaca regionala folkomröstningar om en egen regional författning som fick majoritet och som ställde den utarbetade politiska konstitutionen för staten Bolivia åt sidan.
Den 10 augusti 2008 genomfördes en folkomröstning som tog ställning till om presidenten, vicepresidenten samt länsprefekternas mandat skulle fortsätta eller avbrytas och i konsekvens med detta utlysa nyval på dessa poster. Evo Morales fick 67 procent av rösterna för förnyat förtroende.
I september 2008 inledde länsprefekterna och de högerextrema ”civilkommittéerna” i dessa län omfattande och våldsamma protester, som bland annat innebar ockupation och förstörelse av offentliga statliga myndigheter och en massaker på ett trettiotal bönder i länet Pando, i protest mot regeringens beslut om att utlysa en folkomröstning om den nya författningen.
Den 21 oktober, klockan 03.00, ratificerade president Evo Morales den bolivianska kongressens beslut om att utlysa en folkomröstning den 25 januari där folket får ta ställning för eller emot det utarbetade grundlagsförslaget.
