Natten till förra fredagen utförde USA:s militär ett anfall mot en syrisk flygbas i Homs-regionen. 59 kryssningsmissiler avfyrades från krigsskepp i östra Medelhavet. Enligt syriska uppgifter dödades sju personer och nio skadades i attacken. Syriens statliga nyhetsbyrå rapporterade även att ytterligare nio civila, inklusive fyra barn, dödades i områden i anslutning till flygbasen. USA hävdade att alla missiler träffade sina mål medan Ryssland hävdade att över hälften missade målen. Enligt vissa rapporter ska högt uppsatta officerare ha utrymt basen före attacken då de ska ha blivit varnade om ett förestående anfall från USA.

Enligt USA ska basen ha använts för det flyganfall med kemiska vapen som utfördes på en by i samma region förra tisdagen. Över 70 människor dödes i den attacken. Många av de överlevande led av andningssvårigheter och spasmer, symptom som överensstämmer med nervgasen sarin. Ryssland hävdade att gasen läckt ut ur en kemisk fabrik efter att den träffats i attacken.

Samma gas användes i en attack mot en rebellkontrollerad stadsdel i Damaskus 2013 då över 1 000 personer dog. Det fick USA:s dåvarande president Barack Obama att dra en ”röd linje” vid användandet av kemiska vapen. En uppgörelse mellan USA och Ryssland ledde till att Syrien avvecklade sina kemiska vapen och att en amerikansk intervention undveks den gången.

USA:s president Donald Trump gav order om förra veckans attack utan att först söka stöd i FN:s säkerhetsråd. Enligt Jann Kleffner, professor i internationell rätt vid försvarshögskolan i Stockholm, innebär det ett klart brott mot folkrätten.

– Det finns inget stöd i FN-stadgan för detta. Det har inte skett något väpnat angrepp på USA från Syrien som skulle kunna legitimera att USA agerar i självförsvar. FN:s säkerhetsråd har inte heller gett sitt stöd med en resolution, vilket är det andra alternativet, säger han.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Rent juridiskt kan det få potentiellt allvarliga konsekvenser. Men vi hamnar i en knepig situation eftersom det inte finns någon domstol eller polis som kan upprätthålla folkrätten. För att en internationell domstol ska uttala sig krävs att både USA och Syrien ger sitt godkännande och  det lär inte ske. Så rent konkret kommer nog inte så mycket att hända. Bilateralt är relationerna redan så dåliga som de kan bli mellan USA och Syrien. Det är högst osannolikt att Syrien besvarar angreppet med våld.

Hur kan man vänta sig att Ryssland och andra inblandade aktörer kommer att reagera på detta?

– Rent juridiskt har Ryssland ingen rätt att agera på angreppet. Man kan tänka sig att Syrien ber Ryssland om hjälp för att bemöta angreppet på något annat sätt än med våld.

Vad kan det faktum att USA ger sig in i kriget med en direkt attack på Syrien få för konsekvenser för fredsprocessen?

– Det är tydligt att både attacken med kemiska vapen och USA:s angrepp underminerar fredsprocessen. Om man nu vill kalla den så till att börja med, det är ju en väldigt preliminär process nu. Båda händelserna försvårar den. Det är också ett svårt brott mot folkrätten att använda kemiska vapen, säger Jann Kleffner.

USA har varnat för att de kan utföra nya attacker mot syriska mål. Den bombade flygbasen togs i bruk så tidigt som två dagar efter bombningen.