En ny läkare vid varje nytt besök. Kontinuiteten försvann ungefär samtidigt som läkarkåren insåg att de kunde säga upp sig och börja hyra ut sig i stället – som så kallade stafettläkare. De tjänar mer, mycket mer, och slipper slita i samma utsträckning. Skattebetalarna står för mellanskillnaden. Det ansågs lite fult av redan välbetalda läkare att tjäna pengar på vårdkrisen, men nu väljer barnmorskorna samma väg. Det är dags att flytta fokuset från individers val och i stället titta på hur vi fick den här krisen i knät från början.

Krisen i förlossningsvården har knappast undgått någon. Oron gäller inte bara den som är gravid utan drabbar familj och anhöriga. Kvinnor tvingas åka långt för att föda. Ibland så långt att de tvingas föda i taxin, i korridoren eller någon annanstans där det inte finns tillräckligt med personal för att ge en trygg förlossning. En stor del av problemet beror på privatiseringar och besparingar inom kvinnosjukvården, en annan del beror på den stora personalbristen. Men bristen på barnmorskor beror inte på att för få söker sig till yrket.

Landstingen, med sina usla arbetsvillkor, besparingar och löner som får många att söka sig bort från vårdyrket, är en stor del av problemet. Men även staten, som via universitet och högskolor ska tillgodogöra behovet av utbildningsplatser, misslyckas. I våras avslöjade Dagens Nyheter att 1 500 personer blivit nekade plats på barnmorskeutbildningen. De var alla behöriga, men platserna var för få. På grund av personalbristen inom vården så finns det dessutom inte tillräckligt många handledare som kan ta emot barnmorskestudenterna. Resultat: en sorglig cirkel av resursbrist.

Kvinnosjukvården har alltid nedprioriterats. Nu har den blivit ännu hårdare ansatt, tack vare den liberala idén om att ju fler privatiseringar och mer konkurrens desto bättre. En idé som för en del politiker inneburit mer pengar i egen ficka, när de efter sin politiska karriär fått jobb inom vårdindustrin och dess lobbyorganisationer – samma del av näringslivet som de själva gynnat under sin tid som politiker. Var det planerat så?

Det kanske var just tanklösa utförsäljningar och inkompetens i kombination med goda personliga kontakter med näringslivet – snarare än direkt korruption. Bilden av korrupta politiker ger i alla fall en slags trygghet, till skillnad från bilden av underbegåvade makthavare som tar bort både utbildningsplatser centralt och vårdplatser lokalt utan att förstå konsekvenserna.
Barnmorskorna som börjat hyra ut sin arbetskraft gör inget fel. Men för att få en trygg vård för både barn och kvinnor så är det inte en hållbar lösning. Det krävs snarare en bra arbetsmiljö, fler kollegor och rimliga löner. För det krävs inget geni, det kan till och med normalbegåvade politiker fixa.