Utan politisk erfarenhet, dock med facklig erfarenhet, utifrån vad jag sett med egna utomstående ögon från hur det fungerar bland fackliga i S att det tyvärr fungerar likadant som i arbetslivet. Det vill säga att det handlar om att klättra på karriärstegen. Där går vissa partier till vänster om S rätt, med partiskatten, för att sola bort de som är intresserade av pangar. Men där solas ändå inte de som motiveras av personlig makt i dess olika former bort. Vi ser dock hur många tar steget vidare till lobbyismen, pga jakten på pengar (ja, pengar som mått på framgång är samhällets stora sjukdom).

Jag tror att det går att koppla till individualistiska samhälle vi fostras in i genom skolsystem och i synnerhet det arbetsliv vi kastas in i.

Jag har väldigt liten insikt i “Vänsterpartiets politiska färdigheter”. Jag tror inte att jag träffat någon därifrån under min fackliga resa. men jag har lågt märke till sektmentaliteten i S, där de som fostrats i partiet verkar gå före de arbetare som kämpar på golven utan politisk tillhörighet eller med fel politisk tillhörighet.

Så försöket till koalition och samarbete är något jag tycker är en bra idé, men som verkar väldigt svårt att genomföra, kanske inte så konstigt eftersom de är grundade av missnöjda avhoppare från första början. Gäler ju även KP som också skapats genom splittring. Men även V är ju grundade i en splittring från S från början…