Djupt inne i den bolivianska djungeln i regionen Chapare ligger ett träfort vid byn Lauca Ñ, med palissader som hämtade från den europeiska medeltiden. Utanför murarna står hundratals kokabönder och bybor beväpnade med träspjut och egenbyggda plåtsköldar. I ett utsiktstorn vakar en man med pilbåge i hand. De vaktar alla en radiostation dit Evo Morales, Bolivias ikoniska vänsterpresident mellan 2006 och 2021, har tagit sin tillflykt undan den sittande presidenten Luis Arce, som tidigare var hans egen finansminister.
Det är maj 2025, drygt tre månader innan Bolivias regeringspartiet Mas förlorar makten till högern för första gången på 20 år. Hur blev det såhär?
För att förstå det måste man gå tillbaka till guldåldern. När Evo Morales valdes till president första gången 2005, var det som en av de sista krusningarna på den Rosa vågen av vänstersegrar som hade svept över Latinamerika sedan slutet av 1990-talet. I Bolivia var det dessutom en symboliskt viktig seger när kokabonden Morales blev den första presidenten ur aymarafolket, som dominerar det bolivianska höglandet.
Som i många grannländer var detta starten på en period av historisk ekonomisk utveckling för folkflertalet. Morales förstatligade olje- och gasindustrierna och spenderade vinsterna på nya välfärdsprogram. Mellan 2006 och 2018 sjönk den extrema fattigdomen i Bolivia från 38 till 15 procent medan den skyhöga ojämlikheten för första gången började minska.

Samtidigt växte en ny medelklass fram bland aymarafolket, vilket märks på de speciella husen i höglandsstäderna som är byggda i ”nyandinsk” stil. Dessa så kallade cholets – en sammanslagning av ordet för urbaniserade aymarer cholos och det franska ordet för stuga chalet – hämtar främst inspiration i urfolkens bildvärldar, men inkorporerar ibland även statyer av superhjältar som Batman och Stålmannen i fasaderna.

Enligt den argentinska journalisten och författaren Pablo Stefanoni (bilden), som skrivit flera böcker om Mas och Morales, bar denna glansperiod också på fröet till sin egen undergång.
– Mas var en väldigt viktig erfarenhet och ett kraftfullt uttryck för den bolivianska vänsterns enighet, men denna enighet konstruerades kring Evo Morales ledarskap, säger han till Flamman.
Denna fixering vid Morales person skulle bli ett politiskt problem när tillväxten började avstanna.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!
