Opinionsinstitutet Ipsos har räknat om ja- och nejröster efter partisympatier för att ge en bild av den mer omdiskuterade frågan om nej-sidans politiska bas. Det är 54,5 procent av nej-rösterna som är vänsterröster (inkluderat De gröna som räknas till vänstern i Frankrike), varav största andelen är socialdemokratiska väljare (29,8 procent).
På högersidan kommer 19,5 procent av nej-rösterna från Le Pen och Mégrets väljare. 4,5 procent från de Villier, 12,5 procent traditionella borgerliga UDF/UMP-röster. Nio procent av nejrösterna kommer från icke-partisympatisörer.
Ett överslag utifrån opinionsläget i Frankrike ger för handen att jasidans röster kommer till 52 procent från högerpartierna UDF/UMP. Vänster rösternas andel på jasidan är 36 procent, Front National- och MPF-rösterna sju procent och icke-partisympatisörernas röster tre procent.
Le Pen förlorare
Mäter man vilka politiker som vunnit mest sympati, under det halvår då konstitutionsdebatten pågått, är de tydligaste opinionsvinnarna på nej-sidan, enligt TNS Sofres, Olivier Besancenot från det trotskistiska LCR (+8 procent), därefter Laurent Fabius, socialdemokrat på nejsidan (+7) och Philip de Villiers, konservativ (+7). Le Pens populäritet sjönk under detta halvår från tolv till elva procent. Front National backar också som parti från tio till nio procent.
Förtroendet för president Chirac och förre detta premiärminister Raffarin sjönk till 24 respektive 21 procent. Också François Hollande som ledde socialdemokraternas ja-kampanj tappar från 42 till 29 procent.
Arbetare mot cheferna
Den politiska kartan kompletteras av en bekant sociologisk bild. Nej-sidan dominerar starkt bland traditionell arbetarklass (79–81 procent nej) och arbetslösa (71–79 procent nej). Också bland offentliganställda är nej-sidan relativt stark (64 procent nej). Den tydligaste ja-majoriteten finns bland de bäst betalda yrkeskategorierna och bland väljare i ledande befattning (62–65 procent ja). I alla grupper, utom bland dem som tjänar mer än 3 000 euro per månad vann nejsidan. Där fick ja-sidan 63 procent.
Vidare har nej-sidan en klar övervikt i alla ålderskategorier utom bland de över 60 år (55–59 procent bland de under 34 år, 55–64 procent bland de mellan 35–60 år). Endast i ålderskategorierna 60 och uppåt, och tydligast över 65, finns en övervikt för ja-sidan (56–63 procent). Endast i Parisområdet vann ja-sidan med 55 procent. Könsmässigt röstade fler män nej: 57 procent av männen mot 53 av kvinnorna.
Ipsosundersökningen visar en stor skillnad i framtidstro mellan ja- och nej-sidan. 72 procent av nejrösterna känner oro inför framtiden– 75 procent på ja-sidan ser ljust på den.
Arbetslösheten viktig
Både bland Ipsos och TNS-Sofres är det starkaste skälet att rösta ja att förstärka EU mot USA och Kina. Därefter att fullfölja EU-bygget och sedan för att Frankrike skall fortsätta vara starkt i EU, 52, 44 respektive 42 procent.
Starkast skäl att rösta nej var enligt TNS-Sofres att konstitutionen förvärrar arbetslösheten i Frankrike, att uttrycka sin ilska mot situationen och för att ett nej möjliggör en omförhandling av konstitutionen.
Det finns inget större tvivel om att arbetslösheten är den största politiska frågan i Frankrike för tillfället. 58 procent anser enligt TNS Sofres att det borde vara regeringens högsta prioritet. Närmast efter det kommer att bekämpa prishöjningar, som tolv procent anser viktigast. Men 92 procent anser att regeringens politik mot arbetslösheten är ineffektiv. 81 procent tror att situationen i landet kommer att förvärras.
För EU, men mer kritiskt
En stor majoritet (72 procent) av samtliga röstande är helt eller delvis för ett fortsatt Europaprojekt. (97 procent på ja-sidan, 57 procent på nej-sidan). Sedan 1992, då fransmännen röstade om Maastrichtavtalet har missnöjet med EU:s utveckling ökat. Men redan då röstade 61 procent av arbetarna nej. I det Ipsos kallar ”medelklassen” har nejet sedan 1992 hamnat i majoritet – 53 procent röstade nu nej.

Aron Etzler

Före detta partisekreterare Vänsterpartiet.