Sent på fredagen attackerade minst åtta gärningsmän sex utvalda platser i den franska huvudstaden. Till målen hörde en fotbollsarena där en fotbollslandskamp mellan Frankrike och Tyskland ägde rum, välbesökta caféer i centrala Paris och en konserthall, där ett uttalat Israelvänligt rockband från USA spelade inför en stor publik. I den samordnade attentatserien dödades 129 människor och 300 skadades, delvis livshotande.
Attacken mot civila mitt i en europeisk storstad chockade många. Samtidigt som hundratusentals människor i stora delar av världen deltog i olika manifestationer för offren i Paris genomförde den franska regeringen vedergällningsaktioner.
– Frankrike kommer att vara skoningslöst mot barbarerna i Islamiska staten, sade Frankrikes socialdemokratiska president François Hollande på en presskonferens som hölls kort efter att Islamiska staten (IS) hade tagit på sig dåden.
Undantagstillstånd
Frankrike utlyste på lördagen undantagstillstånd i landet. I helgen genomfördes 168 polisrazzior i bland annat Paris, Grenoble, Toulouse och Calais. Enligt inrikesdepartementet greps 23 personer. Enligt polisuppgifter fanns misstankar att åtminstone en gärningsman kunde vara på flykt i Belgien. Också den belgiska polisen genomförde därför razzior. Tungt beväpnade specialpolisenheter spärrade av delar av Brysselstadsdelen Molenbeek och grep minst sju personer.
Fyra av de sju dödade gärningsmännen har dock hittills visat sig vara franska medborgare, vilket väcker gamla minnen. Redan 1995 genomförde islamistiska terrorister en serie attentat i Paris, bland annat bombades ett pendlartåg och höghastighetståget TGV mellan Paris och Lyon utsattes för ett attentat. Dåtidens gärningsmän rekryterades i storstädernas invandrartäta förorter, bland ungdomar som radikaliseras i en miljö av arbetslöshet, brottslighet – och frekventa konflikter med polisen. År 1995 relaterades de unga muslimska radikala miljöerna till den strukturella rasism som sades råda i det postkoloniala Frankrike. Och så sent som i januari i år, efter den blodiga attacken mot skämttidningen Charlie Hebdo, menade Frankrikes premiärminister Manuel Valls att det rådde ”apartheid” i Frankrike och uppmanade nationen att försvara ”det öppna samhället”.
”Krigshandling”
Sett ur det perspektivet bådar franska statens första vedergällningsaktioner inte gott. I många europeiska länder har politiker på högerkanten krävt skarpare gränskontroller och snabbare avvisningar av misstänkta terrorister. Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve gick ännu längre och varslade på söndagen för möjligheten att stänga moskéer ”där hatbudskap sprids”. President Hollande sade på måndagen i Nationalförsamlingen att han planerar att ändra Frankrikes författning för att ”mer effektivt” kunna slå mot terrorismen.
– Vi betraktar attacken som en krigshandling, sa Hollande.
Mindre än 48 timmar efter attentatsserien i Paris bombade sålunda franska stridsflygplan den syriska staden Raqqa, ett fäste för IS som hade tagit på sig ansvaret för attentaten i Paris. Också USA bombade mål i närheten av Raqqa och hävdade att 116 lastbilar som används av IS för att smuggla råolja ska ha förstörts.
Många röster varnar dock för att en upptrappning av flygbombningarna i Mellanöstern mycket väl kan leda till nya terrordåd, helt i enlighet med det hot som Islamiska staten kablade ut på Youtube i helgen: I en video som inleds med bilder från nyhetsrapporteringen från Paris efter terrordåden hotar en man att alla stater som deltar i ”korstågskampanjen” mot IS i Syrien kommer att drabbas.
Enligt propagandavideon är IS ”starkare än någonsin”, i själva verket kan det misstänkas att attacken i Paris är ett försök att visa styrka i ett läge som är tämligen pressat för de strängt islamistiska rebellerna i Irak och Syrien. För första gången sedan sommaren 2014 är IS i ett prekärt militärt läge i Mellanöstern. Vägen till inbördeskrigszonen för nya frivilliga har delvis stängts av kurdiska styrkor som nu kontrollerar stora delar av gränsen mellan Turkiet och Syrien. Häromdagen intog kurdiska peshmergastyrkor staden Sinjar i norra Irak som har kontrollerats av IS sedan augusti 2014. Också i Syrien har IS och andra rebellgrupper förlorat mark efter en regeringsoffensiv som stöds av ryska stridsflygplan och libanesiska Hizbollahmilissoldater.
Terroroffensiv
IS satsar i denna situation på självmordsbombare – såväl kurdiska civila som civila i regeringstrogna syriska områden och i shiamuslimska områden i Libanon har länge varit utsatta för dessa terrorattacker. Dessutom attackeras nu de nationer som intervenerar i det syriska inbördeskriget: tidigare i november sprängdes ett ryskt charterflygplan över Egypten. Och i förra veckan attackerades den franska huvudstaden.
Under söndagen framkom så mycket riktigt uppgifter som stärkte kopplingarna mellan attentaten i Paris och IS i Syrien. Underrättelsetjänster i både USA och Europa sade sig ha lyckats spåra kommunikation mellan gärningsmännen i Paris och kända IS-medlemmar i Syrien.
Situationen ledde till att G20-toppmötet i turkiska Antalya till stor del kom att handla om attentaten i Paris. Medan USA:s president Barack Obama beskrev händelserna i Paris som en ”attack på den civiliserade världen” passade hans ryska kollega Vladimir Putin på att upprepa det ryska kravet på ett internationellt samarbete i kampen mot IS.
– Det enda sättet att hantera terrorhotet är genom gemensamma insatser från hela världen, sa Putin enligt nyhetsbyråuppgifter.
