SAN SEBASTIÁN. Arnaldo Otegi häktades därför att han vid ett tidigare tillfälle uppmanat till generalstrejk i Baskien, samtidigt som den väpnade separatistorganisationen ETA genomförde flera attentat. Förutom Batasunas Arnaldo Otegi, häktades flera andra personer med anknytning till den baskiska nationalistiska vänstern, den så kallade ”patriotiska vänstern” (izquierda abertzale). I häktet sitter exempelvis Batasunas ledningsmedlem Juan Joxe Petrikorena och Juan Marí Oalno, talman för organisationen Askatasuna (Frihet). Andra, som Batasunas internationella sekreterare Joseba Alvarez Forcada (se Flamman nr 13-06), släpptes efter häktningsförhandlingarna.
Varför grips vänsterns ledare nu, bara några dagar efter att ETA utlyst en ensidig vapenvila?
– Vi har varit med om mycket, har erfarenheter av den här sortens repression. Alldeles oavsett vapenvilan har till exempel två misstänkta ETA-medlemmar gripits i dagarna. Vår rörelse utsätts för politisk isolering, polisiära övergrepp, gripanden etcetera. Inte heller vapenvilan har ändrat något på detta.
Men det var Spaniens statsminister José Luis Rodriguez Zapatero som begärde spanska parlamentets lov att påbörja direkta förhandlingar med ETA i fjol. Enligt Otegi förgicks förhandlingarna mellan regeringen och ETA emellertid av ett civilt ”nationellt debattforum” i Baskien, som samlar en bred folkrörelseallians som vill driva fram en lösning på den baskiska konflikten.
– Regeringen har hittills reagerat autistiskt på det baskiska kravet att skapa ramar för en fredlig lösning. Enligt oss är det dock klart att repressionen måste upphöra innan en stabil fred kan byggas.
Men vad kommer det innebära att ledaren för ”ETA:s politiska gren” grips?
– Jag önskar inte en diskussion om min person. Jag representerar ju inte individen Arnaldo Otegi, utan en bred sektor av det baskiska samhället, som kämpat länge för sina mål. Vi har alltid jobbat som ett kollektivt. Spanska regeringen måste helt enkelt inse att den måste förhandla med den patriotiska vänstern. Utan Batasuna, som jämställd partner, kan det inte bli någon fredsprocess. Att attackera oss innebär med andra ord att attackera fredsprocessen.
Otegi greps redan i fjol, misstänkt för samröre med terroristorganisationen ETA. Först mot ett rekordbelopp, på nästintill fyra miljoner kronor, släpptes han på fri fot igen. Det var samma undersökningsdomare vid Spaniens nationella specialdomstol för inre säkerhet, som också utställt den nya häktningsordern. Hur ser Otegi på det?
– Man borde fråga premiärminister Zapatero om det här är hans ”nya sätt” att agera. Att häkta mig är ett allvarligt beslut, som skulle visa att vi ännu inte har nått fram till en demokratisk situation för att påbörja fredsprocessen på allvar. Många baskiska organisationer är ju fortfarande förbjudna, precis som mitt parti. Det vore ett misstag om den ena konfliktparten satsade på att förlänga konflikten, men jag litar på att de spanska myndigheterna inser att de på så sätt undergräver trovärdigheten för processen.
Arnaldo Otegi avfärdar misstankarna att undersökningsdomaren, som står det konservativa folkpartiet PP nära, skulle agerat på eget bevåg för att sabotera fredsförhandlingarna. Det är ingen hemlighet att PP motsatt sig alla förhandlingar med ETA.
– Jag tror inte att domarna eller åklagarna kör en egen linje i den här frågan. Och även om så vore fallet, så är det socialistpartiet PSOE som bär ansvaret. Regeringen borde kunna garantera att detta inte sker under en så pass viktig process.
Mycket riktigt så uppmanade riksåklagaren Candido Conde-Pumpido domstolsväsendet att ta hänsyn till utropandet av vapenvilan i Baskien. Men Spaniens försvarsminister José Bono, kontrade snabbt med att vare sig nationella domstolen, rättsväsendet eller polisen hade utropat vapenvila.
– Bono gör Zapatero en björntjänst, kommenterar Otegi. Men sådana uttalanden ger oss inte huvudbry. Det enda som intresserar oss är i slutändan om de respekterar de beslut som Baskiens befolkning kommer fram till. Det kvittar för oss om någon PSOE-ledare hittar fel tonläge eller drar dåliga skämt.
Otegi vill inte utesluta att det kan ske ytterligare attacker mot den ETA-vänliga miljön i Baskien. Eller provokationer ifrån krafter som inte har något intresse av att lösa den baskiska frågan på ett fredligt sätt.
– Det är klart att vissa kretsar är rädda för en demokratisk lösning, menar han. Vi har hört den spanska högern under den första veckan efter vapenvilan. Den uppmanar till hårdhet mot ETA. Det bara visar deras svaghet, de klarar inte en politisk debatt. Den patriotiska vänsterns styrka är att vi har en stor del av den baskiska befolkningen bakom oss – och många progressiva människor i Spanien. Det blir liksom svårt för regeringen att försvara Västsaharas rätt till självbestämmande, samtidigt som den vägrar baskerna samma rätt.
Ett ämne som engagerar många basker, långt fler än frågan om Baskiens eventuella oberoende, är behandlingen av de omkring 700 interner som dömts för ETA-relaterade brott. Det upprör många basker att dessa fångar särbehandlas inom den spanska fångvårdsorganisationen. Ingen får till exempel sitta av sitt straff i Baskien, många har placerats så långt som möjligt ifrån sina hemkommuner.
– Det är ett känsligt ämne, säger Otegi. Det finns de som vill föreslå ”fred mot fångarna”, ungefär som i Algeriet på 1980-talet. Vi vill däremot ha ”en demokratisk och rättvis fred”. Men det är klart att fångkollektivets dignitet måste respekteras och de måste bli delaktiga i fredsprocessen.
Senast bekräftade den irländska prästen och fredsmäklaren Alec Reid, att Sinn Feín och IRA varit delaktiga i de fredsförhandlingar som ledde till Långfredagsavtalet som satte punkt för den väpnade konflikten i Nordirland. Spaniens statsminister Zapatero sade nyligen, att han har rådgjort med Irlands premiärminister Berthy Ahern och hans ämbetskollega i Storbritannien Tony Blair. Är fredsprocessen i Nordirland en förebild även för Batasuna?
– Jo, processen på Irland är ett klart exempel för en demokratisk fredsprocess hos oss, svarar Otegi. Vi har goda relationer och har lärt oss mycket där. Men vi har bara nått så här långt därför att alla sidor har varit mycket förtegna.
– Och erfarenheten säger att det finns somliga som vill blåsa upp känsliga frågor till stora barrikader. Jag vill här bara påminna om Tomás Borges konception för revolutionen i Nicaragua: Det otåliga tålamodet. Vi måste vara tålamodiga, därför att inte alla saker kan ändras över natt. Samtidigt måste vi också vara otåliga, så att situationen ändras så fort som möjligt. Idag har vi ett brett debattforum i Baskien, och vi står enade. ETA har lämnat sitt bidrag till de gemensamma ansträngningarna att hitta en lösning. Men det är bara början på en lång process.
Otegi menar med försiktig optimism, att det är ett bra tecken att till och med de konservativa i PP och en rad föreningar av anhöriga till ETA-offer, flaggat för en allians med PSOE.
– Det är i vårt intresse att också PP ska bli delaktiga i ett fredsavtal. Men ett sådant avtal förutsätter att spanska staten erkänner den baskiska befolkningens vilja. En PP-ledare har ju nyligen förklarat att man inte kan acceptera ramvillkor för fred som är påtvingade. Det kan vi skriva under på.
Ytterligare en viktig part i eventuella förhandlingar är det största baskiska nationalistpartiet, borgerliga PNV. PNV dominerar den baskiska regionalregeringen och lanserade i slutet på 2004 ett eget fredsinitiativ. Initiativet avfärdades dock av Batasuna för att det inte innehöll kravet om ett oberoende Baskien. Otegi menar att PNV svajar i frågan om den nya situationen.
– De har interna konflikter, och de har stora problem med den nya situationen. PNV:s största intresse är att kontrollera de regionala institutionerna, vi väntar oss inte mycket av dem. De kommer väl att försöka göra upp med PSOE. Frågan är bara om de återigen tillåts strula så mycket som för trettio år sedan, när de förhandlade fram den gällande autonomistadgan för tre av de baskiska provinserna.
Men på vilket sätt är situationen annorlunda idag än år 1998? Även då utropade ETA en ensidig vapenvila, backat av en bred allians av baskiska organisationer. Då höll vapenvilan i knappt 14 månader och mynnade sen ut i en ovanligt hård terrorvåg. I samma väva kriminaliserades en lång rad civila organisationer i Baskien på grund av påstått samröre med ETA.
– Vi har lärt oss en del. Dessutom har vi fått med nästan alla krafter här, i kravet att den politiska basen för fred ska vara en folkomröstning i Baskien, vars resultat Madrid, Paris och Bryssel måste respektera. Vi vet att ingen kommer att skänka oss något, därför tänker vi kämpa vidare. Också våra åsikter måste respekteras i det sociala och politiska livet. Det är faktiskt den bästa garantin för en framgångsrik lösning på konflikten.
Otegi betecknar ETA:s vapenvila som ”ett modigt steg” framåt, och en förutsättning för en demokratisk lösning på den baskiska konflikten. Enligt honom har också Batasuna, i och med sitt ”Anoeta-uttalande”, ett handlingsprogram för fred, tagit sitt ansvar. Nationalistvänsterns mål förblir självbestämmanderätten. Vapenvilan innebär möjligheten att ETA och regeringarna i Spanien och Frankrike diskuterar en demilitarisering, villkoren för fångarna och för de flyktingar som tvingats lämna Baskien.
– Vi förväntar oss rundabordssamtal, som inkluderar alla inblandade parter, fastslår Otegi. Även EU har ett särskilt ansvar här. Baskien är ett europeiskt problem. Jag vill förresten ta tillfället att förklara att vi bara vill rösta om vår framtid – och det internationella samfundet kan garantera att fredsprocessen får fortsätta. Därför är vi mycket tacksamma för allt stöd som vi fått från internationella vänsterkrafter. Och vi bjuder in alla som vill bygga ett socialistiskt Europa att bli delaktiga i fredsprocessen.
