Fredsdelegationerna från Colombias regering och vänstergerillan Farc startade formellt fredsförhandlingarna den 18 oktober i Oslo.
I snart ett halvt sekel har den väpnade konflikten i Colombia pågått. Tre tidigare fredsprocesser har varje gång brutits av regeringen och kriget har skördat nya offer på bägge sidor under en ny tioårsperiod. Det finns en försiktig optimism denna gång. Men redan vid invigningen i Oslo förlorade Humberto de La Calle, regeringen Santos chefsförhandlare, kontrollen och utnyttjade en fråga från en journalist för att attackera Ivan Marquez, Farc-gerillans chefsförhandlare. Denne hade i sin beskrivning av situationen i Colombia belyst två centrala teman som beskriver den politiska och ekonomiska situationen; utplundringen av Colombias naturresurser och konsekvenserna av den nyliberala modellen. I världen är det bara Haiti och Kongo som är mer ojämlika än Colombia.
– Det går inte att kedja fast denna process till en politik som bara fokuserar på hur några kapitalister ska garanteras upprörande vinster samtidigt som de inte bryr sig det minsta om fattigdomens offer som utgör 70 procent av befolkningen, underströk Marquez.

Men Humberto de la Calle avfärdade Marquez med att dessa frågor inte hör hemma i förhandlingarna. Varken den militära doktrinen, utländska multinationella företags operationer i landet eller andra för Colombia strategiska frågor ska diskuteras, menade La Calle.
De reella förhandlingarna äger rum den 15 november och ska behandla jordfrågan. Av Colombias 114 miljoner hektar har 38 miljoner avdelats för oljeutvinning och elva miljoner till gruvbrytning.
En minimal procent av vinsterna stannar kvar i Colombia medan resten förs ut av de transnationella bolagen.