Vid denna tidnings pressläggning kom misstankar om valfusk från flera håll. Trots starkt stöd verkar det som expresidenten Réné Préval måste gå till en andra valomgång. Men i förra veckan hade anhängare till Préval börjat fira, då det rapporterades att denne fått mer än 60 procent av de röster som då räknats.
Stödet för närmste konkurrenten, Leslie Manigat, var drygt tolv procent. På lördagen hade bilden dock förändrat. När tre fjärdedelar av rösterna räknats hade Prévals stöd sjunkit till 49.7 procent. Det spädde på Préval-lägrets misstankar om att valet manipulerats. Även fabriksmagnaten Charles Henri Baker, på tredje plats med cirka sex procent av de räknade rösterna, ifrågsatte valprocessen.
Redan under valdagen hade uppretade väljare i Port-au-Princes slumområden anklagat valmyndigheten, ledd av Kanada och EU, för att avsiktligt hindra fattiga haitier från att rösta. I huvudstadens största kåkstad, Cité Soleil, var samtliga valinrättningar stängda, officiellt på grund av säkerhetsläget.
Elitens ärenden
Även på andra håll möttes väljare av stängda vallokaler eller som öppnade först timmar efter utsatt tid. Under helgen samlades tusentals anhängare till Préval utanför presidentpalatset för att protestera. På måndagen syntes barrikader och brinnande bildäck i huvudstaden. Demonstranter lyckades forcera en mur av FN-soldater som bevakade lyxhotellet Montana, där valutskottet sammanträder.
Beslutsamheten att rösta var stor bland haitierna på valdagen. Sedan den folkvalde presidenten Jean-Bertrand Aristide störtades i februari 2004, har landet letts av en interimsregering tillsatt av USA. Denna har beskyllts, av anhängare till Aristide, för att gå den haitiska elitens och utländska krafters ärenden.
Medlemmar av ex-presidentens Lavalas-rörelse, som har sitt stöd bland landets fattiga massor, har förföljts av polisen och en del sluminvånare har tagit till vapen för att försvara sig. Interrimsregeringen anklagar i sin tur Lavalas-supportrar, så kallade chimèrer, för att ligga bakom våldsupptrappning.
En FN-styrka på 9.000 man sattes i juli 2004 in som fredsbevarande. FN har dock stött på stora problem. Dess roll i landet har kraftigt ifrågasatts både i Haiti och internationellt. FN anklagas för att bistå polisen i brutala attacker i slumområdena, och av en del grupper för att gå Washingtons ärenden. Misstankarna ökar om att Aristides fall delvis var resultatet av en nordamerikansk plan. Under en lång tid före kuppen hade Washington strypt biståndet till Lavalas-regeringen och istället finansierat borgerlig opposition. Det är också klarlagt att USA utbildat och väpnat en del av de paramilitärer som initierade upproret mot Aristide i början av 2004.
”Vänsterkandidat”
Réné Préval var premiärminister under Aristides första mandatperiod i början av 1990-talet. 1996 tog han över presidentposten. Prévals år vid makten präglades av relativ stabilitet i landet, men också av förändringar i linje med utländska krav. Trots detta får Préval betraktas som en vänsterkandidat i jämförelse med sina två huvudopponenter.
Det anses allmänt att en seger för Préval riskerar att hota nationens relationer med Washington.