Var sjätte medborgare i EU, 80 miljoner människor, lever med en funktionsvariation.
FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning ratificerades av EU för åtta år sedan. Men Unionen har länge haft svårt att leva upp till dess krav. När funktionsrättskraven kommit i konflikt med företagsintressen så har EU alltför ofta valt det sistnämnda.

För några veckor sedan genomfördes en konferens i EU-parlamentet med den Förenade Vänstergruppen GUE/NGL som arrangör. Under titeln ”Mänskliga rättigheter – verklighet för alla personer med funktionsnedsättningar?” samlades deltagare från olika EU-länder för att diskutera och skapa opinion.
Den svenske deltagaren Bilbo Spångbergs tal gjorde starkt intryck på åhörarna. Efter sin 18-årsdag har han fått sin assistans nedskuren från dygnets alla timmar till enbart fem och en halvtimme per dag. Det innebär enorma inskränkningar i den personliga friheten. Kampen för rätten till assistans, sa Bilbo, ”handlar i grund och botten om mänskliga rättigheter, sunda värderingar och den etik vår demokrati vilar på – människors lika värde.”

Problemen är konkreta för en person med funktionsvariation: Hur är bussar konstruerade: kan man komma på med rullstol? Bankautomaten: kan man ta ut pengar om man har en synnedsättning? Eller att klippa håret: är det möjligt att ta sig in till frisören utan en ramp?

Visst, EU-vänstern tyckte att lagtexten kunde varit ännu skarpare. Men det var ändå ett tydligt steg framåt

När EU ratificerade FN-konventionen var det den första konvention om mänskliga rättigheter som Unionen tillträtt i FN-systemet. EU-kommissionen antog år 2010 också en tioårsstrategi för personer med funktionshinder.
Det var bra, men genomförandet försvårades kraftigt eftersom kommissionen samtidigt införde en hård ekonomisk åtstramningspolitik. I Grekland och andra länder, som EU tvingat till stora nedskärningar, har villkoren för människor med funktionshinder försämrats.

Därför krävs EU-lagstiftning så att arbetsplatser, bostäder, affärer, transporter och offentliga lokaler blir tillgängliga. Här finns faktiskt pengar att tjäna för många företag. För när köpcentra och näthandel görs tillgängliga för rörelsehindrade och synskadade så ökar försäljningen.

Men okunskapen är stor. När EU-kommissionen lade fram det så kallade tillgänglighetsdirektivet utsågs den danske liberalen Mogens Lökkegaard som ansvarig i EU-parlamentet. Han valde att försämra den föreslagna lagstiftningen med argumentet ”språngbrädan för detta förslag är den inre marknaden”.
Han strök kravet att ta bort fysiska hinder i den byggda miljön. Det vill säga grunden för att skapa tillgänglighet för någon i rullstol. Han skrev in undantag från tillgänglighetsreglerna för alla små- och medelstora företag i EU. Det är 99 procent av alla företag i unionen. Lagstiftningen skulle därmed bli meningslös. I det inre marknadsutskottet vann den marknadsliberala linjen majoritet.
Funktionsrättrörelsen i EU regerade kraftfullt. Massor av protestbrev skrevs till EU-parlamentarikerna. Demonstrationer genomfördes runt om i Europa. Därmed skapades ett massivt tryck mot de folkvalda inför omröstningen i EU-parlamentet i september 2017.

Förslaget ändrades. Kraven på tillgänglighet i den byggda miljön, att ta bort fysiska hinder, skrevs in igen. Parlamentet strök också undantaget för små- och mellanstora företag, kvar blev en skrivning om undantag för mikroföretag. Visst, EU-vänstern tyckte att lagtexten kunde varit ännu skarpare. Men det var ändå ett tydligt steg framåt.
Detta tack vare funktionsrättsrörelsens kamp. Ännu en gång visade en progressiv folklig rörelse utanför parlamentet att man påverka EU och driva den marknadsliberala högern tillbaka.

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.