För övrigt

…är allting relativt. Trots tre katastrofala Reinfeldt-år av privata lösningar på gemensamma problem känns Sverige i jämförelsens ljus fortfarande lite grann som ett slags socialistisk utopi. Vilket knappast gör saken bättre.
 
I den brasilianska megametropolen São Paulo har trafikkaoset och kriminaliteten fått fler och fler rika privatpersoner att köpa sig en alldeles egen helikopter. Det är nämligen jättepraktiskt! Man slipper inte bara ändlösa trafikstockningar utan även risken att en kidnappare eller rånare lyckas skjuta sönder ens förment skottsäkra BMW.

Istället tar man sig snabbt som attan mellan de i antal växande helikopterplattformarna på taken till välbärgade bostadsområden, lyxiga köpcenter och kontorskomplex. Folk åker till och med till sabbaten och gudstjänsten i de helikoptrar som i hundratal fyller himlen varje dag och natt.
 
Samtidigt som miljoner sämre bemedlade tvingas hanka sig fram i den starkt underpresterande kollektivtrafiken är det i stort sett möjligt – för dem som har råd – att leva hela sitt liv utan att nudda marken. Det är en hisnande bild av ett djupt kluvet samhälle.

Ju längre lösningarna på de sociala problemen flyttas från problemens verkliga rötter, desto mer bräckliga blir de. Ju rikare de rika blir desto mer växer deras fog för att vara rädda för dem på vars bekostnad de blivit rika.

Tydligen kidnappas en person per dag i São Paulo. Offrets familj pumpas på pengar medelst ofta verkställda hot och den kidnappade undslipper inte sällan med ena eller båda öronen avskurna. Det finns till och med plastikkirurger som försörjer sig enbart på att fixa nya öron till kidnappningsoffer.
 
Frågan är hur elastiska gränserna för dessa flygande gated communities är? När de strukturella problemen till slut förflyttats upp i luftrummet och de kriminella gängen lärt sig kapa helikoptrar, ska de rika stänga in sig på månen