I Georgien har bankerna rätt att vräka boende för en missad amortering. Men efter att tre barnfamiljer tvingats ut ur sina hem mitt i vintern har ett motstånd börjat gro. Nu har rörelsen fått med sig presidenten.
En tidig morgon i slutet av januari samlades flera hundra människor i snöyran på Kekelidzegatan, centralt belägen i Georgiens huvudstad Tbilisi. De hade kommit för att stoppa vräkningen av Marina Chatiasjvili och hennes familj, som barrikaderat sig inne i sin lägenhet.
Poliserna som kom till platsen gick hårt fram med pepparsprej mot demonstranterna på gatan, samtidigt som de själva fick vatten hällt över sig från folk inne i huset. Ett tjugotal personer greps och flera journalister vittnar om hur även de utsattes för polisvåld och fick utrustning sönderslagen.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Efter ett par timmar kunde kronofogden till sist ta sig in och genomföra vräkningen av familjen. De hade bott i lägenheten sedan 2008, då de köpte den med hjälp av ett bostadslån från storbanken Bank of Georgia på motsvarande 200 000 kronor. Efter att ha missat en enskild amortering med en och en halv månad lade banken omedelbart på extra avgifter. Efter ett par år hade familjen betalat in mer än dubbelt så mycket som det ursprungliga lånebeloppet, men banken krävde fortfarande tillbaka lägenheten.
Familjen Chatiasjvili är långt ifrån unik. Många georgier har under de senaste årtiondena tagit dyra bostadslån med bedrägliga villkor. Det kan gå en månad mellan en utebliven inbetalning till att de boende vräks. Det berättar Giorgi Ghvindzjilia, en av organisatörerna i den informella grupp som tog initiativ till protesten utanför Chatiasjvilis hus.
– Över tusen familjer har hotats med vräkning. Vi försöker visa vad som pågår och hur man kan göra motstånd, bland annat genom att livesända vräkningarna.
Protester mot vräkningar har återkommit i Tbilisi i flera års tid, fast i mindre skala. Den här gången hade en aktionsvecka utropats efter att tre barnfamiljer fått veta att de skulle vräkas inom loppet av några dagar. Uppslutningen blev större än väntat, runt 300 personer dök upp. Tanken var att fredligt spärra av gatan, och polisens brutalitet kom som en chock.
Flera familjer har sluppit vräkas, och vräkningarna har pausats tills vidare.
– Den stora mängden demonstranter gjorde nog att polisen ville drämma till oss rejält för att avskräcka oss från att fortsätta de kommande dagarna, säger Giorgi Ghvindzjilia, som själv misshandlades och greps.
Men polisens agerande fick motsatt effekt: ilskan spreds och fler och fler ville delta i protesterna. Många av dem som dyker upp har egna erfarenheter av dyra lån, privata indrivare och hot om att bli av med sina hem.
– Tidigare brydde sig folk inte nämnvärt om vräkningarna. Människor har tänkt att man ska betala sina skulder, och gör man inte det får man skylla sig själv, säger Giorgi Ghvindzjilia.
Även Georgiens president Salome Zourabitjvili har i samband med protesterna kritiserat att familjer vräks mitt i vintern, vissa gånger efter bara en veckas förvarning. Det är inte första gången som presidenten, vars politiska makt är begränsad, går emot regeringen – hon gjorde skarpa uttalanden även under förra årets stora protester mot ett nytt lagförslag som kraftigt begränsade yttrandefriheten.
Den gången samlades tusentals invånare på Tbilisis gator, och lagförslaget stoppades. Också årets protester har gett resultat, konstaterar Giorgi Ghvindzjilia:
– Flera familjer har sluppit vräkas, och vräkningarna har pausats tills vidare.
De gripna demonstranterna har släppts, och opinionen har svängt, säger han.
– Folk över hela landet har insett vad som sker och med vilka metoder. Oavsett politiska åsikter är folk emot att barnfamiljer vräks mitt i vintern med kort varsel.
Härnäst hoppas Giorgi Ghvindzjilia att rörelsen kan påverka politiker och själv ordna insamlingar för att hjälpa människor i nöd att bli skuldfria och få köpa loss sina hem.
– Vi kommer att fortsätta vårt arbete så länge det behövs, säger Giorgi Ghvindzjilia.
