– Det är ett fönster i historien vi ser nu med kapitalismens kris. Det är en stor möjlighet som vi inte får missa.
Anil Naidoo arbetar med vattenfrågor på Council of Canadians. Han är bekymrad över storföretagens nya strategi. Han är aktiv inom miljörörelsen som tillsammans med andra sociala rörelser som bonderörelsen och facket samlats här i Porto Alegre dit World Social Forum har återvänt till platsen där det genomfördes första gången för 11 år sedan. Nu talar alla här om den enorma FN-konferens om miljön som kommer till Rio de Janeiro till sommaren, Rio + 20, 20 år efter konferensen i Rio 1992 .
Det är klimatkrisen tillsammans med finanskrisen som gör att många människor nu ifrågasätter den ekonomiska modell som styr vår framtid. Men Anil ser hur de stora företagen redan gått offensiven. Inför Rio har de börjat tala om den gröna kapitalismen som räddningen. Det handlar om allt från etanol till ekonomiska mekanismer som handel med utsläppsrättigheter och REDD – Reduced Emissions from Deforestation and Degradation.
REDD är en mekanism som i korthet går ut på att det skall bli möjligt att tjäna pengar på att inte hugga ner regnskog. Här i Brasilien har stora jordägare sett detta som en stor möjlighet till snabba förtjänster. Det är dock tveksamt om det i praktiken gör någon nytta, men det är denna typ av lösningar som det går att tjäna grovt på som de stora finansiella intressena hoppas på.
Desperata investerare
– På det ekonomiska toppmötet i Davos kan vi se att de är väldigt engagerade, men det kommer ur en desperation. De vill ha nya marknader att satsa på nu när finansbubblan spruckit. Ta kontrollen över naturen och alla dess resurser verkar vara en säker investering.
Det gäller för miljörörelsen att förklara hur den kris vi nu ser är en systemkris som kräver lösningar som visar på vägar ut ur kapitalismen. Det gäller också att berätta vart denna gröna kapitalism leder.
– I praktiken ser vi att den medför ännu fler skador i naturen. De använder vår omsorg om miljön för sina ekonomiska syften, det är inte försvarbart.
Ockupera Porto Alegre
I Porto Alegre finns också en liten grupp ungdomar som ockuperat. De tältar i en park utanför delstatsparlamentet. Brasilien har ännu inte drabbats av någon finanskris, så det är miljön som engagerar dem mest, exempelvis det nya lagförslag som skogsägarna håller på att driva igenom i kongressen som gör det lagligt att hugga ner mer av regnskogen i Amazonas. En ung tjej som kallar sig Nubia är upprörd.
– Jag känner mig rädd. Vi har redan sett klimatförändringarna här hos oss när Amazonas huggits ner. Det har regnat mycket på vintern när det normalt är torrt och mycket torrt på sommaren när det normalt regnar.
Liksom de andra ungdomarna tror hon inte att det kommer så mycket positivt ut ur Rio + 20.
– Rio 1992 var ett skämt och Rio + 20 kommer också att bli det. Alla löften Brasilien och andra länder gjorde där, de har inte uppfyllts. Vår regering tror på snabba vinster genom att utnyttja naturen.
Stort spektakel
Rio + 20 lovar att bli ett stort spektakel, det förbereds väldiga konserter med stora artister och mycket ståhej och lite debatt. Men de sociala rörelserna håller på att förbereda ett eget initiativ. Det är inte helt lätt. Förut har man samarbetat mycket med de enskilda ideella organisationer som kallas NGOs. Nu har de stora företagen startat egna sådana, och flera av de gamla som har ont om pengar börjar lyssna till företagens locktoner. Då kan detta med grön ekonomi låta lockande.
– Det gäller att utmana alla dessa nyliberala påfund som landgrabbing, biobränsle och GMO-grödor, säger Anil Naidoo. Som sociala rörelser måste vi samarbeta och ha ett gemensamt mål. Vi har inte mycket tid på oss.
Här under Porto Alegre-mötet håller de sociala rörelserna på att förbereda något de kallar Folkens toppmöte. De har redan satt ner foten, ingen grön kapitalism för dem. Den kommer att skapa nya problem, samtidigt som den inte löser de grundläggande problemen med vår nuvarande modell.
Utöver detta toppmöte som kommer att arbeta fram konkreta lösningar och ståndpunkter planeras en serie aktioner runt klotet inför mötet. De kommer att starta på världsmiljödagen den 5 juni och sedan rulla vidare fram till Riomötet.
Den ideologiska kampen börjar redan att hårdna. Alexandra Flores arbetar för en organisation från Bolivia som söker lösningar på klimat- och miljökrisen utifrån ursprungsbefolkningen erfarenheter. Hennes organisation har förut fått stöd från Sverige för sin verksamhet, men nu har detta stöd villkorats på grund av den svenska regeringens hållning. De får inte längre arbeta med frågor kring klimaträttvisa, eftersom det är för politiskt.
Klimaträttviserörelsen är pådrivande inför Rio, Den påpekar att det är de rika ländernas industrier och konsumtion som skapat klimatkrisen och det är där som de stora förändringarna måste genomföras. Sådan systemkritik är inte välkommen.
Ellie Cijvat från Jordens Vänner i Sverige känner igen den svenska regeringens hållning. Denna planerar en konferens i Sverige med 150 inbjudna internationella gäster. Men de kommer att hålla hårt på vilka ämnen som får tas upp. Det kommer bara att vara sådant som företagens sociala ansvar, hållbar livsstil och miljöteknik.
– Ingen systemkritik får komma fram. Just när vi behöver systemförändring istället för klimatförändring. Man blir så arg när man läser sådant.
