Varannan kvinna som föder barn får bestående förlossningsskador, visar en studie. Ämnet lyftes i SVT i veckan efter att den feministiska bloggaren Blixa skrivit om hur hon fått svårt att gå på toa och ha sex efter att ha fött två barn. Hennes inlägg fick en enorm respons och många kvinnor vittnade om liknande problem. Gemensamt för många var också att de inte vågat söka hjälp och att de som faktiskt gjort det fått höra att ”det var normalt”.
Jag kan inte låta bli att undra om det hade låtit likadant om det hade varit män som drabbats. Hade vårdpersonal förklarat för småbarnspappor att det var helt i sin ordning att de kissade på sig på jobbet eller hade för ont för att ha sex? Tveksamt.

Många lider också i onödan. Det finns redan i dag hjälp att få för många förlossningsskador. Men det krävs att de upptäcks, åtgärdas och att kvinnor uppmuntras att söka hjälp för dem.
Det är också en resursfråga. Allvarliga sprickor vid förlossningar kan till exempel förebyggas – om det finns en barnmorska som håller uppsikt och inte behöver springa mellan tre olika föderskor. Intressant nog visar också studien över förlossningsskador att de stadigt har ökat de senaste 20 åren. Det kan bero på att fler vågar söka hjälp. Men det går inte att undvika att fundera över varför förlossningsskadorna verkar ha börjat öka ungefär samtidigt som nedskärningarna på 90-talet.