I hemlandet arbetade Massoud – utan att ha någon högre post – inom säkerhetstjänsten. Han blev inblandad i en rikskänd avlyssningsskandal där rivaliserande politiska intressen inom säkerhets-tjänsten låg bakom.
Efteråt blev de ansvariga avskedade och den nya ledningen tog sin hand ifrån samtliga inblandade.
Utan att själv ha varit inblandad i besluten bakom, blev Massoud offentligt känd och måltavla från två håll: Säkerhetstjänstens ledning och radikala islamistiska grupper, som ligger i krig med landets polis och säkerhetstjänst. En av Massouds förra chefer har försvunnit – troligen mördad – och Massoud själv har utsatts för ett mordförsök.
– Islamisterna ligger i krig med polisen och jag är övertygad om att de är ute efter mig fortfarande.
Fyrbarnsfamiljen bestämde sig för att fly och kom till Sverige 2001. De fick nej på sin ansökan om uppehållstillstånd hos Migrationsverket och sedan på sin överklagan till utlänningsnämnden.
Enligt nämndens första beslut överskattar Massoud faran från de islamistiska grupperna, med motiveringen att ”extremistgruppen / …/ förbjöds /…/ 2001 och att förföljelse från medlemmarna i den organisationen inte understöds av myndigheterna”. Senare blev Massoud själv föremål för utredning om tjänstefel, och har alltså fiender bland sina forna arbetsgivare. Sedan ett år är han efterlyst.
– Det juridiska systemet är mycket korrupt och jag skulle inte få en rättvis rättegång om jag återvände. Om jag överlever till dess.
Enligt besluten från Migrationsverket och Utlänningsnämnden borde familjen ha lämnat Sverige för mer än ett år sedan. Då hade de mått bättre idag – ”familjens ohälsa har samband med föräldrarnas val att hålla sig undan verkställighet av avvisningsbeslutet i stället för att återvända till hemlandet”, menar nämnden. I drygt ett år har familjen levt gömd. En handfull läkarintyg från 2003 talar om hur Massouds hustru mår sämre och sämre och om suicidrisken. I januari i år försökte hon, för tredje gången, begå självmord och blev intagen på sjukhus.
Bara dagar senare kom beslutet från utlänningsnämnden: det krävs att ett självmordsförsök är kopplat till en allvarlig psykisk störning för att det ska räknas som humanitära skäl. Intygen visar inte ”att [hustrun] lider av en allvarlig psykisk störning eller annat liknande psykiskt tillstånd” utan kristillståndet ”synes mer vara en följd av Utlänningsnämndens och Migrationsverkets tidigare beslut om avvisning och kan därför inte ensamt leda till att uppehållstillstånd beviljas”, skriver nämnden.
I skrivande stund har verkställigheten av avvisningen skjutits upp. Så länge Massouds fru ligger på sjukhus, kan familjen inte utvisas.
Fotnot: Namnet Massoud är fingerat.
”FLER SJÄLVMORD BLAND FLYKTINGAR OM FÖRSLAGET GÅR IGENOM”
Om möjligheten till ny ansökan om uppehållstillstånd avskaffas, kommer antalet självmord bland flyktingar att öka. Och de som drabbas, blir i första hand dem som flytt från krig. Den samfällda varningen kommer nu från flera håll.
Ett avslag från Migrationsverket kan idag överklagas till Utlänningsnämnden. Det första avslaget därifrån kan inte överklagas – däremot finns möjligheten att åberopa omständigheter som inte varit kända tidigare i en ny ansökan.
Att inte berätta allt i sin första ansökan och därefter komplettera och ändra betraktas idag som att flyktingen har något att dölja.
– Många jag kommer i kontakt med har inte tagit fram hela sin historia från början. Inte minst flyktingar från Balkan, säger Ann-Margret Mossberg (mp), ledamot i utlänningsnämnden.
De gånger uppehållstillstånd beviljas handlar det ofta om humanitära skäl, alltså om myndigheterna menar att den asylsökande inte har tillräckliga asylskäl.
Av utlänningsnämndens 19 237 ärenden 2003, handlade 4 805 om Ny ansökan (NUT). Enligt statistiken är chansen högre att få uppehållstillstånd för den som inte åberopar asylskäl. Bifallsprocenten är sju respektive 21. 93 procent av dem som söker uppehållstillstånd och åberopar asylskäl får alltså avslag.
Enligt statistiken får också fler uppehållstillstånd efter en Ny ansökan, än efter det första avslaget.
– Många avslagsbeslut är rent schablonmässiga i första vändan, det ser man på motiveringarna, säger Anita Dorazio på Asylkommittén.
Flera inom flyktingrörelsen pekar på samma sak: Det är först i ”tredje omgången” – alltså med NUT – som de svenska myndigheterna allvarligt tittar på fallen.
Det är denna möjlighet som regeringen vill avskaffa. Motiveringen är att det ökande antalet NUT-fall pekar på att NUT missbrukas. Det gör i sin tur att en stor del av utlänningsnämndens arbete går åt till ärenden som är ogrundade, menar regeringen. Ett argument är nämndens så kallade ärendebalans. Efter dess inrättande under den borgerliga regeringen har nämnden aldrig kommit ifatt. Särskilt brukar flyktingströmmen från krigen i det forna Jugoslavien pekas ut som skäl. De senaste åren har – trots snabbare handläggning – antalet icke avgjorda ärenden ökat. Men utan NUT försvinner också den sista livlinan för många flyktingar, hävdar många – även de fyra partier, c, kd, mp och v, som fortsätter att säga nej till regeringsförslaget. Livlinan ska tolkas bokstavligt. Då och då uppmärksammas självmordsförsök bland flyktingar. Men några närmare siffror finns inte. Generellt är självmordsbenägenheten grovt räknat dubbelt så hög bland migranter som bland infödda. Självmordsrisken ökar efter det andra avslaget. Vid tidpunkten för NUT finns läkarintyg om suicidrisk i cirka 20 procent av fallen.
– Jag får höra talas om två, tre självmordsförsök i veckan, säger Anita Dorazio.
Men ingen känner till några närmare siffror. Mycket tyder på att Migrationsverket och utlänningsnämnden betraktar självmordsrisk som ett hot, ett förhandlingsutspel.
– Migrationsverket läser läkarintyg som Fan läser Bibeln, säger Ingvar Karlsson.
Han är överläkare i psykiatri vid Mölndals sjukhus och skrev för ett par veckor sedan ett brev till socialförsäkringsutskottet, där han varnar för avskaffande av NUT.
Argumentet heter på läkarspråk Posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD. Fenomenet är egentligen inte nytt. Det har tidigare bland annat gått under namnet krigspsykos. Särskilt har det använts om hemvändande amerikanska soldater efter Vietnamkriget och hur deras psyke skadats av kriget.
– Diagnosen är accepterad och etablerad, men inte tillräckligt känd. Många psykiatriker kan inte skilja på en ”vanlig” depression och tillstånd som är kopplade till PTSD.
Begreppet PTSD förklarar, enligt Karlsson, varför många flyktingar inte vågar berätta om sina upplevelser förrän efter en tid. Det förklarar också vilka det är som berörs. Modern krigföring fokuserar medvetet på att slå ut civilbefolkningens motståndsvilja. Dels ökar andelen civila dödsoffer och dels skapas nya grupper med PTSD.
Den vanligaste metoden är systematiska våldtäkter. Berättelserna är många om kvinnor från Balkan som inte vågat berätta för sin make – varför skulle de berätta för en svensk migrationstjänsteman redan från början, påpekar Ann-Margret Mossberg.
– Regeln är att människor med PTSD inte berättar förrän väldigt sent, och då bara som svar på direkta frågor. Det finns oerhört många fall där människor med svår psykisk störning inte får en korrekt bedömning, säger Ingvar Karlsson.
I den svenska asylprocessen nämns visserligen PTSD som begrepp.
Men det har inte byggts in i rutinerna, menar Ingvar Karlsson. Migrationsverkets utredningar är inte gjorda för att söka efter psykiska trauman – bara .
– Ingen är intresserad av att ta sig till kunskap på politisk nivå. Hade det funnits en politisk vilja, hade man tagit tag i det, fortsätter Karlsson.
– Idag ger man inte ens bifall till barn med posttraumatiskt stressyndrom – det gjorde man förr. För att få uppehållstillstånd av humanitära skäl idag, måste man vara näst intill döende, säger Ann-Margret Mossberg.
Och om NUT avskaffas, ökar självmorden, är Ingvar Karlsson övertygad om.
– Kopplingen är mycket stark; jag har inte träffat någon med PTSD som inte haft allvarliga, konkreta suicidtankar. Det finns ingen annan grupp som uppvisar en så hög självmordsrisk.
Under 2003 låg Serbien-Montenegro (5 305 fall), Somalia (3 069) och Irak (2 700) i topp som ursprungsländer bland asylsökande.
