Mycket tyder på att friskoleindustrin snart förlorar kampen för sin rätt att göra vinst. Massiva propagandainsatser från Svenskt Näringsliv hjälpte inte. Även medelklassen börjar nu betrakta friskolor som ett problem. Något slags reglering är att vänta. Jag tror tyvärr inte det löser skolans problem.
För att komma tillrätta med det vi associerar med friskolor krävs det mer än att reglera vinstuttaget. Segregationen kommer att fortsätta så länge det finns ett fritt skolval. Men med handen på hjärtat, vilket parti – med ambition att väljas igen – skulle ta bort det?
Vi som står till vänster pratar väldigt sällan om hur känsligt och svårt det kommer bli att göra något åt den segregerade skolan. Vinstjakten skapar sjuka incitament, men det är inte hela eller ens halva problemet.
Ojämlikheten i skolan skapas av att familjer med starka sociala resurser väljer skolor med en hög andel liknande barn, medan familjer med svaga sociala resurser kanske inte väljer alls.
Skolvalet handlar inte längre om att välja skola, utan om att välja bort en viss typ av klasskamrater. För att man vill det man uppfattar är det bästa för sina barn. Jag vet inte om vi som är kritiska till friskolor har velat förstå eller erkänna att det blivit så.
Hittills har vi framgångsrikt fokuserat på den absurda driftsformen, med grundskolemiljardären Barbara Engström som galjonsfigur. Men vi har inte diskuterat hur vi ska göra i stället. Vad vi ska erbjuda för alternativ som uppfattas som en förbättring av minst halva väljarkåren.
Hur det än ska se ut måste vi räkna med att ingen förälder accepterar att deras barn får en sämre skolgång i syfte att främja integration. Och att jämlikhet och integration ofta bara hyllas så länge man inte personligen drabbas av processen.
När en reglering är på plats måste vi vara redo att prata om vad vi vill ersätta marknadsskolan med på lång sikt. En sak är säker, för att åstadkomma en mer jämlik skola behöver den politiska lösningen accepteras även ur ett egoistiskt föräldraperspektiv. Annars kommer vi slita vårt hår i 30 år till.
