Godkänner EU att kommunerna understödjer sina bostadsbolag? Att de allmännyttiga hyrorna är norm för övriga hyror, stämmer det med EU-reglerna? Och hur mycket får hyrorna höjas?
Statsstödet till den svenska allmännyttan bryter mot EU:s regler, visar en ny rapport som kan bana väg för marknadshyror i Sverige. Hyresgästföreningen menar att hela rapporten bygger på räknefel. Enligt rapporten låg statsstödet till allmännyttan 2002 på 11,5 miljarder kronor. Den uppgiften baseras på en undersökning gjord av revisionsföretaget Ernst & Young, som gjordes på uppdrag av Fastighetsägarna. Fastighetsägarföreningen ville utreda det kommunala stödet till sina egna bostadsföretag under 2002. Enligt utredningen fick 273 av 287 undersökta kommunala bostadsföretag kommunalt stöd på totalt 11,5 miljarder. Men enligt Hyresgästföreningen måste man gå in och granska varje företag för sig för att få en korrekt bild och det direkta stödet till allmännyttan är litet, cirka 18 miljoner kronor per år.

Vederlägger
– Vi har tagit fram ett par utredningar som vederlägger deras beräkningsmetod, säger Peder Palmstierna, presstalesman på Hyresgästföreningen, till Flamman.
Hyresgästföreningen sprider missvisande information, som skapar oro bland många hyresgäster, säger Per-Åke Eriksson, VD för Fastighetsägarna Sverige.
– Hyresgästföreningen för ett mycket egendomligt resonemang, säger Eriksson till Jnytt.se.
– Å ena sidan säger de att Ernst & Youngs siffror är helt fel, å andra sidan säger de att det kan leda till kraftiga hyreshöjningar. Dessutom bortser de från att hyrorna faktiskt förhandlas fram med Hyresgästföreningen och jag har svårt att tro att de själva skulle gå med på några chockhöjningar. Vår EU-anmälan handlar inte om marknadshyror, utan om att få en fungerande och rättvis bostadsmarknad.
Fastighetsägarna har gjort en anmälan till EU-kommissionen med stöd av rapporten. Ärendet kommer antingen att behandlas av kommissionen som ger ett yttrande inom ett halvår, eller blir ett formellt ärende. Det är allmännyttans hyror som är vägledande för hyrorna i de privata husen. Nu arbetar Hyresgästföreningen för att det svenska systemet med allmännyttans hyror som utgångspunkt för hyressättning, ska överleva. I annat fall hotar hyreshöjningar med 25 procent, över hela landet, menar föreningen.
– Nu under en begränsad period finns utrymme för Sverige att agera. Sedan öppnas formellt ärende, säger Hyresgästföreningens Peder Palmstierna.

EU-regler
Men Hyresgästföreningen oroas även av andra aktuella fall. Den pågående utredningen som tillsattes av förra regeringen, kommer inom kort att få nya direktiv.
Just nu arbetar utredningen med framför allt två saker: Självkostnadssystemet i allmännyttan samt det svenska systemets överensstämmelse med EU-regler.
Peder Palmstierna välkomnar i och för sig en översyn av dagens hyressättning, eftersom han menar att kommunerna som äger de allmännyttiga bolagen har börjat plocka ut på tok för mycket i vinst, helt i strid med lagen.
– Att ändra hyrestaket är ingen lätt manöver, men man väljer ju det minst onda. Idag har vi ett system där faktiska förvaltningskostnader och byggkostnader ligger till grund för hyrorna. Det fungerar inte praktiken eftersom kommunerna skjutit sönder det – den kommunala uppfinningsrikedomen och laglösheten är häpnadsväckande.
Hyresgästföreningen har därför satt sig i förhandlingar med regeringen om förändringar i hyrestaket. Detta har väckt ont blod inom delar av rörelsen och i veckan gjorde ett flertal Stockholmsföreningar ett upprop mot förbundsledningen i Hyresgästföreningen.

Står på spel
Det tredje aktuella fallet som kommer att påverka hyresgästerna, är ett ombyggnadsärende som ligger hos Svea hovrätt. Det handlar om hur mycket en hyresvärd kan höja hyran efter att ha byggt om.
Hovrätten begärde ett så kallat förhandsavgörande av EU, för att få vägledning i huruvida svenska regler står i överensstämmelse med EU. EG-domstolen avslog ett sådant förhandsavgörande, men gav ett utlåtande som Hyresgästföreningen menar öppnade för nya processer.
– Det som står på spel är allmännyttans roll, säger Peder Palmstierna. Om den ska drivas som kommersiellt bolag vilket som helst.
Ett möjligt alternativ menar Palmstierna, är att allmännyttan inordnas i EU statsstödsregler.
Det finns en sådan chans, menar han, även om han inte är särskilt optimistisk.
– Observera att statsstöd avser alla former av offentligt stöd, även att man inte tar ut full avkastning.

Kooperativ
Förra året gick dåvarande vänstermajoriteten i Stockholm ut och föreslog kooperativa lösningar. Det var ett mothugg mot borgarnas iver att sälja ut hyresrätter och omvandla till bostadsrätter.
Men en variant med kooperativ vore katastrofal för hyressättningen, sade Hyresgästföreningen då. Hyresgästföreningen förhandlar inte om kooperativa hyror.
– Har vi inte kvar de allmännyttiga bostäderna som jämförelse i förhandlingarna med de privata värdarna, blir det svårt att hålla tillbaka kraven på höjda hyror, sade Terje Gunnarsson, ordförande för hyresgästföreningen i Stockholm, till Stockholm City.