SD:s budgetutspel på DN Debatt (5/10) innehöll mer av samma högerpolitik som de alltid presenterat i sina budgetar. Men den politiska riktningen i budgeten överskuggas av en rubrikskapande engångsåtgärd. Med hjälp av 100 miljarder från statskassan ska alla svenska medborgare få 10 000 kronor i ”cash, centralt administrerat stöd till hushållen” och för varje barn i familjen får man ytterligare 5000 kronor.
Den nyliberala nationalekonomins härförare Milton Friedman kallade det för ”helikopterpengar” redan 1969. Idén var då ett tankeexpriment: Vad skulle människor använda pengar som släpptes ned från himlen med hjälp av en helikopter till? Var skulle de spenderas och vad skulle pengarna gå till? Vem skulle gynnas?
För den som sett SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt i en budgetdebatt i riksdagen kommer inte detta som en chock: SD är ett genomborgerligt parti. Sjöstedt låter som en aggressiv Muf:are i varje inlägg. För några år sedan försökte den övriga högern etikettera partiet som vänster i den ekonomiska politiken. Den tiden är verkligen förbi. Nu är det argument för ytterligare skattesänkningar och resonemang om den så kallade ”lafferkurvan” och andra tvivelaktiga nationalekonomiska teorier för hela slanten.
I mars aviserade Donald Trump att alla medborgare i USA skulle få en 1000 dollar-check i brevlådan som ett akut stöd under pandemins härjningar. I USA var förslaget nog ett vettigt sätt att snabbt få ut stöd till miljontals amerikaner som inte omfattas av några trygghetssystem. Att göra samma sak i Sverige är däremot helt ologiskt. SD kopierar ett förslag från USA och applicerar det i en helt annan politisk kontext. Helt i enlighet med det Oscar Sjöstedt läste sig till på kurserna i nationalekonomi på Stockholms universitet.
Greppet kan tyckas vara smart. Pengarna kommer alla till del, inte bara dem som arbetar (som Alliansens skattesänkningar gjorde) utan ger mer pengar i plånboken till alla med ett svenskt medborgarskap. För många förstagångsväljare och unga vuxna skulle SD-reformen vara första gången ett politiskt beslut får direkt positiva konsekvenser för dem. För fattigpensionärerna innebär det en rejäl slant att bygga upp en buffert med och för den välbeställda medelklassen i storstäderna kommer de knappt att märkas.
Fördelningspolitiskt är förslaget ljusår bättre än till exempel utvidgat Rut eller sänkt bensinskatt, som regeringens budget innehåller. Ja, de rika får också pengar, men proportionerligt sett en liten del av den totala summan och en liten del i förhållande till sin inkomst. Men för att stimulera ekonomin är förslaget hejdlöst ineffektivt. Att ge ännu mer pengar åt de rikaste är att kasta pengar i sjön.
Målet med ”helikopterpengar” är att stimulera ekonomin. Men om man effektivt vill nå fram till dem som blivit av med jobbet, dem som inte på länge haft något jobb eller dem som kämpar med att få pengarna att räcka är det absolut bästa och mest effektiva sättet att stärka och bygga ut de trygghetssystem som redan finns. Höja försörjningsstödet, pensionerna, a-kassan, sjuk- och vab-ersättningen. Då går pengarna till dem som behöver det, inte till en redan välbeställd medel- och överklass som lägger pengarna på hög.
Dessa pengar, som ska gå rakt ned i fickan på alla svenska medborgare, delas dessutom ut på bekostnad av satsningar som skulle kunna gå till välfärd, klimatsatsningar och bostäder. I SD:s övriga budget ryker alla satsningar på elbilar, billiga hyresrätter, klimatstödet till industrin och satsningar på forskning och utveckling. Man lägger dessutom långt ifrån de resurser som behövs i välfärden. Däremot håller man fast i den utskällda C-reformen om sänkta arbetsgivaravgifter.
Man kan undra hur det här förslaget går hem hos SD-sympatisörerna som under ett halvt decennium skolats i systemkollapsretorik.
Man kan undra hur det här förslaget går hem hos SD-sympatisörerna som under ett halvt decennium lärts upp med systemkollapsretorik. Är det inte ologiskt att plötsligt lägga nära nog 100 miljarder på att ge alla mer pengar i plånboken? Varifrån kommer pengarna om ”massinvandringen” gjort Sverige så fattigt?
Den nya ekonomisk-politiska ramen för vad som är möjligt att göra har förändrat det politiska landskapet. Alla andra partier har lånat miljarder till dyra reformer, så varför skulle inte SD göra samma sak? Så mycket har ramen för vad som är ekonomiskt-politiskt möjligt att göra förskjutits.
