Inrikes/Nyheter 05 november, 2021

Historisk föräldravandring efter mordet på Einár: ”Aldrig hört talas om det tidigare”

Efter mordet på Einár samlas stockholmare över kulturella gränser för att markera mot det dödliga våldet. Flamman följde med på en historisk nattvandring och ställde frågan: kan solidariteten hålla i sig?

Det är fredagskväll i Rinkeby, en dryg mil utanför Stockholm. Vanligtvis är Folkets Hus släckt och låst vid den här tiden, men nu står ett stort pressuppbåd i välkomsthallen och filmar en grupp lokalt föreningsaktiva mammor. De bär röda vinterjackor med texten ”Nattvandrare”. Nasteha Ali tar till orda.

– Vår första vandring i Hammarby Sjöstad var inte planerad. Jag förväntade mig inte att det skulle leda till något sådant här. Jag är ledsen för det som hände, men glad för detta.

Det har gått en vecka sedan den 19-åriga rapparen Nils ”Einár” Grönberg sköts till döds i det välbärgade medelklassområdet Hammarby Sjöstad. Nasteha Ali åkte dit med några vänner kvällen efter mordet för att nattvandra, prata med ungdomar och visa sitt stöd. Hon har erfarenhet av att dödligt våld slår till mitt i ens bostadsområde. Hon vet hur det känns.

Nu är ett hundratal människor från hela Stockholm samlade vid Rinkeby torg. Innerstadsbon Ida Kriisa ville återgälda stödet och har lyckats med något ovanligt: att få föräldrar från stadens rikaste och fattigaste områden att mötas, på de fattigas hemmaplan. Under parollen ”Vår stad, vårt land, våra unga” gör deltagarna en gemensam nattvandring för att markera att de är del av samma samhälle och tjänar på att hålla ihop. Nasteha Ali fortsätter tala.

– Jag hoppas att detta inte försvinner om ett tag, som det brukar göra.

Rinkeby-Kista är Stockholms fattigaste stadsdel och har en av stadens högsta arbetslöshetssiffror. 84 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Det är också ett av de områden i Sverige som är hårdast drabbat av gängkriminalitet. Hittills i år har nio unga män dödats i den blodiga Järvakonflikten, som pågått sedan 2015 och delvis börjat handla om ren hämnd. Konflikten har kopplingar till gangsterrap, där en blandning av fiktion och verklighet används för att berätta om sociala problem och skryta om brutala våldsdåd.

Det är på den vägen som Rinkeby nu knutits ihop med ett av Stockholms rikaste områden. Ingen misstänkt har hittills gripits för mordet på Einár, men rapparen hade tidigare kidnappats av personer ur ett av de rivaliserande Järvagängen och skjutningen har tolkats av medier och allmänhet som en upptrappning av Stockholms gängkonflikt. Nu märks den inte längre bara i stadens fattigare delar.

Järvamammor i nätverket Nattvandring.nu åkte till Hammarby Sjöstad för att visa sitt stöd, enligt dem själva utan en tanke på att handlingen skulle leda till något större. Det var också nära att stanna där. Men innerstadsbon och läraren Ida Kriisa, som tidigare jobbat i Rinkeby och närliggande Tensta, ville betala tillbaka. Hon tog med sig lärarkollegan Camilla Pontén och åkte dit.

– Jag fick lite ont i magen och tänkte att det är fruktansvärt att de kommer till oss men vi inte gör något. Ida fick nummer till några Tenstamammor, så vi åkte dit, gick omkring en del och väntade utanför fritidsgården. Vi nådde först inte fram till föräldrarna. Men sedan kom de ut och var jätteglada trots att vi inte träffat någon av dem förr, säger Camilla Pontén till Flamman.

Men mammorna från Tensta var också arga, över våldet och känslan av att inte höra ihop med resten av Stockholm. Kombinationen av tacksamheten över mötet och frustrationen över att de var så få fick Ida Kriisa att göra ett nytt försök. Med hjälp av fler Järvaföräldrar, Stockholms stads fältassistenter och Polisen arrangerade hon en mer förhandsplanerad nattvandring och bjöd in via Facebook. Den här gången anmälde folk från hela Stockholm sitt intresse. Riksmedierna följde efter. Ambitionen är att det gränsöverskridande mötet ska lägga grunden för regelbundna träffar över stadsdelsgränserna, genom nattvandring och annat.

– Jag tror att vi som varit lite aktivare i detta kan fortsätta turas om att ta några dagar var och bolla med varandra. Det är ju så de somaliska mammorna gör. Men jag tror vi får ligga på lite, för risken är ju att vi är här i dag och sedan rinner det ut i sanden, säger Camilla Pontén.

Vandringsledaren Galina Monsalves ställer sig på en parkbänk, pekar med fast hand mot utgången från Rinkeby torg och blåser igång vandringen.

– Tillsammans är vi starka, eller hur?

– Ja! svarar gruppen på omkring hundra personer med enad röst.

Ove Sernhede är sociolog vid Göteborgs universitet och forskar om segregation och förortspolitik. Han säger att den här sortens praktiska solidaritetsaktioner, där människor från socioekonomiskt åtskilda stadsdelar samlas för att göra mer än bara prata, är väldigt ovanliga.

– Jag har aldrig hört talas om det tidigare, säger han och fortsätter:

– Det är glädjande att man försöker närma sig varandra.

Samtidigt säger Sernhede att fenomen som nattvandringar skvallrar om att staten tagit ett steg tillbaka från många förortsområden, och att boende då försöker ta saken i egna händer. Det gäller inte minst Rinkeby, där både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Posten och Stadsdelsförvaltningen lade ned sina kontor i slutet av 00-talet.

– Jag tror inte det finns så mycket forskning om föräldravandringar och vad de har för effekter. Men det har kopplats ihop med filosofen Michel Foucaults idéer om glidningen från ”government” till ”governance”, att människor ska ta över ansvaret på egen hand så att staten kan avlägsna sig från de socialpolitiska uppgifter den traditionellt har haft. Det måste inte alltid vara negativt, men var går gränsen mellan en föräldravandring och ett medborgargarde?

Han hoppas, liksom nattvandrarna själva, att samarbetet kan permanentas. Men enligt Sernhede behöver det också politiseras för att ha effekt. Ida Kriisa har i stället markerat i vandringens Facebookevenemang att det är en politiskt obunden rörelse.

– Det är ju jätteintressant om det uppstår en allians mellan olika stadsdelar och man tillsammans vill skapa en stad som håller ihop. Det inleds väl på ett symboliskt plan, men det måste till politiska krav för att det ska bli förändring, säger Sernhede.

Segregation och gängkriminalitet är på väg att bli huvudfrågor i valrörelsen. Under tisdagsmorgonen meddelade inrikesminister Mikael Damberg (S) att regeringen vill göra det möjligt för Polisen att avlyssna och göra husrannsakan hos misstänkt gängkriminella, innan det finns en konkret brottsmisstanke. Inför helgens socialdemokratiska kongress publicerar den fackliga tankesmedjan Katalys en rapport om att högre straff och bättre polisverktyg inte är tillräckligt och att värnskatten borde återinföras för att bekosta åtgärder mot segregation.

Högeroppositionen lägger fortsatt fokus på högre straff, visitationszoner, fler utvisningar av gängkriminella med utländsk bakgrund och ett förslag om grundlagsförbud mot samröre med kriminella gäng. Moderaterna vill också ändra i sekretesslagen så att myndigheter som huvudregel ska dela viss information med Polisen.

Vandringen pågår i ungefär en timme. När Ida Kriisa hållit ett känsloladdat avslutningstal på torget börjar folksamlingen skingras. Arrangörerna möts åter på Folkets Hus. Sirad Hassan berättar för Flamman att hon bott i Rinkeby sedan 2007 och att detta är första gången hon sett innerstadsbor markera tydlig samhörighet med invånarna i Järva.

– Ibland känns det som att man inte ses som lika viktig. Jag jobbar och betalar skatt, men här händer saker som inte händer på andra ställen. I stan finns det fler möjligheter för ungdomarna. Här är allt stängt.

Enligt henne är just bristen på aktiviteter och utrymmen för ungdomar en av de viktigaste frågorna, eftersom det leder till att de i stället måste vara utomhus.

– Det handlar om säkerhet, jag förstår det. Men politikerna högst upp behöver ta upp frågan, hitta andra sätt.

Vad kan föräldrarna själva göra, utöver nattvandringar som denna?
– Föräldrarna är en viktig del. Vissa saknar kunskaper och erfarenheter, man kommer från olika kulturer och är inte medveten om en del saker. Om man träffas kan man tipsa varandra och se vad andra gör. Det finns ju barn som är på väg åt fel håll. Då behöver man hjälp, och föräldrarna behöver varandra.

Hur kan man undvika att det här mötet över stadsdelsgränser blir en engångshändelse?
– Vi får resa dit, och de hit. Om man träffas och lär känna varandra på riktigt kan man bygga ett nätverk som håller i längden.

Hon får medhåll av Hammarby Sjöstadsbon Karin Sjökvist.

– Jag tror på relationer, när vi lär känna varandra så vill vi inte sluta. De flesta har ju familj och barn som tar mycket tid, men om vi behåller kontakten så kan vi åtminstone träffas ibland. Skapa en plattform för det.

Bredvid vetebullarna, fruktkorgen och kaffet ligger de sista exemplaren av ett dokument som delats ut under kvällen. Den lokala föreningslivsveteranen Mohamed Hagi Farah har sett till att det hamnat i händerna på alla ditresta journalister. Nu hamnar det också hos mig: ett alternativt 34-punktsprogram mot det dödliga våldet, framtaget av Järvaföräldrarnas nätverk Nationell kris, som Flamman tidigare rapporterat om. Jämfört med regeringens program med samma namn läggs här betydligt mer fokus på socialpolitiska åtgärder som jobb, skola och bostäder. Sista punkten lyder: ”Upprätta en fond som ger ekonomisk ersättning till de vårdnadshavare som har förlorat sina barn i det dödliga våldet”.

Nattvandring.nu

Stiftelse grundad av elbolaget Eon och försäkringsbolaget Skandia som bedriver nattvandring, det vill säga att vuxna patrullerar områden där ungdomar ofta befinner sig nattetid. Stiftelsen har avtal med föreningar och kommuner. Därigenom engagerar sig nattvandrarna ideellt och bestämmer själva hur vandringarna går till. I Rinkeby har det somaliska föräldranätverket Iftinka avtal med nattvandring.nu. Det var de som först sträckte ut handen till invånarna i Hammarby Sjöstad.

Samma stad – skilda världar

Rinkeby-Kista

Medelinkomst per år: 256 000 kr
Andel med eftergymnasial utbildning: 36.6 procent
Andel med ekonomiskt bistånd: 6,8 procent
Andel med utländsk bakgrund: 84,3 procent
Öppet arbetslösa: 10,3 procent
Valdeltagande: 56,4 procent

Södra Hammarby­hamnen (inklusive Hammarby Sjöstad)

Medelinkomst per år: 489 500 kr
Andel med eftergymnasial utbildning: 68,3 procent
Andel med ekonomiskt bistånd: 0,2 procent
Andel med utländsk bakgrund: 22,8 procent
Öppet arbetslösa: 3,3 procent
Valdeltagande: 89,7 procent

Noa Söderberg
Tidigare reporter på Flamman.[email protected]

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]