Det finns en verkligt subversiv grupp som nästan aldrig uppmärksammas för sin aktivitet. Som år efter år kan fortsätta planera, konspirera och arbeta i skuggorna för sönderfallet av samhällsmoralen. Vi talar om våra vanligaste anarkister, den svenska överklassen.
Rapport/Demoskops undersökning visar att höginkomsttagarna hellre ser mellan fingrarna med prostitution, skattefusk, svartjobb, hembränning, alkoholsmuggling och fusk med sjuklönen. Detta är individer som helt enkelt inte bryr sig. Jämfört med landets höginkomsttagare är Reclaim the Streets-gänget en samling söndagsskoleelever.
Detta är också människor som ställer höga krav på vad samhället skall ge dem tillbaka. Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson ville till exempel att skattebetalarna skulle betala 160 000 kronor per år för hennes barns privatskola. Skälet var att hon betraktar det som omöjligt att vara ensamstående mamma och samtidigt vara politiker. Givetvis är det inget konstigt att Pålsson, som är moderat, samtidigt motionerar om införande av en årsavgift på 20 000 kronor för samtliga universitetsstuderande.
Det finns delar av vänstern som inte tycker man kan diskutera i termer av moral. Som tycker moral är borgerligt i sig. De har fel. Moral uttrycker inte bara samhällsförhållanden, utan också strävan.
Det vi sett i Rapport är uttryck för en parasitmoral, som stämmer väl överens med klassintresset hos Pålsson och de andra höginkomsttagarna. Denna moral bygger på själva grundkaraktären hos människor som är vana vid att andra arbetar åt dem och avstår produkten från sitt arbete. Den står i bjärt kontrast till arbetarklassens rättsuppfattning: att göra rätt för sig.
Är denna gamla moral fortfarande något att hålla sig i? Ja, så länge vi inte avvecklat klassamhället kanske det till och med måste vara en grundsten i vänstern. Den som sätter sig över denna moral visar att den inte förstår vilka förhållanden människor lever under. Och döms därför hårt.
Det är utan undantag så att vänstern döms hårdare för slapp moral. Människor rycker på axlarna åt Ann-Marie Pålsson, och dömer Mona Sahlin för en chokladbit. Folk förväntar sig att moderater skall vara fifflare, men dömer hårt dem som säger sig företräda det arbetande folket.
Hur vänsterns företrädare uppträder är viktigt.
Invändningen kommer genast: skall vi gå klädda i säck och aska? Nej, varför skulle vi det? Asketism är inget som är framkallat av samhällets realiteter eller stärker kampen för ett rättvist samhälle.
Det är absurt att högern i Sverige fått ett slags monopol på moralbegreppet. Låt oss komma ihåg Rapportundersökningen nästa gång moralkakorna haglar från borgerlighetens partier om sjuklöner, bidragsberoende och underklassens eviga slöhet.
För vänstern gäller det att återerövra moralen. Däri ligger inte bara klassidentifikation, där uttrycks en strävan. En klassmoral som uttrycker klassolidaritet, rättvisa och ärlighet. Precis sådant som ett tjuvsamhälle inte tål.
