Utbytesstudenten Connie Dickinson betalade närmare 200 000 kronor för en högskoleutbildning i Sverige. Utbildningen var inte vad hon väntat sig. Den lärarledda tiden var för lite. I ett kursmoment med datorprogrammering saknades inte bara datorer till alla, utan även stolar. Nu stämmer hon staten för att få tillbaka pengarna.

Dickinson hade kunnat avfärdas som en enstaka haverist. Om det inte hade varit för att Universitetskanslerämbetet, UKÄ, ger henne rätt. UKÄ har underkänt samma utbildning på fyra av fem punkter. Nu riskerar högskolan att mista sin examensrätt om inte felen åtgärdas.

Vad anger högskolan för orsak till missförhållandena? Resursbrist.

Nyligen fick de sökande till kursen ”Våld i nära relation” vid Mittuniversitetet veta att kursen blivit inställd. Inte för att det saknades sökande. Kursen ska tvärtom ha varit populär. Inte heller för att ämnet saknar angelägenhet. Många, i olika yrkesgrupper, skulle behöva mer kompetens om våld i nära relationer. I stället handlar det, återigen, om resursbrist.

Det är inte den enda kursen som ställts in på Mittuniversitetet. Lärosätet är inte heller ensamt om att ställa in kurser. Högskolan i Gävle ställde in 54 kurser i år. Även i exempelvis Malmö har många utbildningar ställts in.

De senaste åren har regeringen sänkt anslagen till lärosätena, samtidigt som tillfälligt inrättade utbildningsplatser har dragits tillbaka. Fram till 2009 ökade antalet högskoleutbildade i Sverige. Sedan dess har det stannat av. Nedskärningarna innebär att färre får möjlighet att studera på högre nivå. Men det kan också innebära färre undervisningstimmar och sämre resurser till dem som faktiskt studerar.

Det är trist med en regering som inte tycker att utbildning är viktigt. Resurserna till högskolan borde ökas, inte minskas. Studenter har rätt att garanteras att deras utbildning håller en viss kvalitet. Connie Dickinson var tvungen att betala för sin utbildning själv som utbytesstudent. Men även den som ”bara” belånar sig hos CSN för att gå en tvåårig utbildning får nog en klump i magen när han eller hon inser att utbildningen inte håller måttet.

Det finns också en annan dimension av att utbildningar ställs in: Ofta är det de fristående kurserna som drabbas när lärosäten ska spara. På det sättet försvinner möjligheten för många att fortbilda sig på kvällstid, eller att läsa en kurs på en halv termin när man ändå råkar vara arbetslös. Det påverkar förstås vilka som söker sig till högskolan. Många är de som provat sig fram med en kurs på halvfart efter jobbet innan de vågat sig på en längre utbildning. Eller för den delen bara fått möjlighet att vidareutveckla sig och lära sig nya saker.

Med den högskolepolitik som drivs i dag blir utbildning inte något som alla har rätt till, utan något som främst riktar sig till unga från studievana hem som redan från början är inställda på att läsa ett högskoleprogram. Om de lyckas navigera rätt och välja ett program där de verkligen får en bra utbildning vill säga. Trist är det i vilket fall.