Flamman har tidigare skrivit om kritiken mot antagandet av den nya högskolepropositionen, som öppnar för en alltmer marknadsanpassad högre utbildning. Kritiken kommer bland annat från Vänsterns studentförbund, VSF, som häpnar över att vänsterpartiet i juni släppte igenom propositionen.
Nu lyfter VSF:s förbundsordförande Linnea Nilsson åter ett varningens finger. Anledningen är den pågående statliga utredningen ”Rätten till resultaten av högskoleforskningen”, som beräknas vara klar i mars. Utredningen ska klarlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av det så kallade lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Lärarundantaget går ut på att lärare inom högre utbildning själva äger rättigheterna till det de skapat. I direktivet till utredningen påtalas om och om igen möjligheterna att istället ge dessa rättigheter till högskolorna, för att forskningsresultaten ska kunna kommersialiseras i högre utsträckning: ”Utredaren skall därvid överväga behovet av ändringar i regelverket för att ge lärosätena möjlighet att överta äganderätten och därigenom främja kommersialisering av forskningsresultat”. Detta då ”en ökad kommersialisering av forskningsresultat kan bidra till ökad tillväxt. Det är viktigt att skapa drivkrafter för alla aktörer i innovationssystemet från idé till produkt”.
Linnea Nilsson är oroad över konsekvenserna om riktlinjerna i denna utredning omvandlas till en faktisk lagändring.
– Om det här går igenom kommer de forskare vars forskningsresultat inte går att kommersialisera att fullständigt marginaliseras, säger hon och undrar varför inte vänsterpartiet, som hon själv tillhör, reagerar på detta.

Gynna företagsetableringen
Men vänsterpartiets ansvariga i frågan, Britt-Marie Danestig, förste vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, ser inga som helst problem med att ta bort lärarundantaget och öppna för ökad kommersialisering av orskningsresultat. Tvärt om.
– Vänsterpartiet vill avskaffa lärarundantaget, som en del i att gynna företagsetablering och därmed skapa arbetstillfällen i privat sektor, säger Danestig.
I utredningen om lärarundantaget ingår också ett utarbetande av förslag på hur man kan konkret kan skapa incitament som gör att forskning i högre utsträckning kan komma industrin till godo. Britt-Marie Danestig tycker att det är rätt väg att gå.
– Vår viktigaste utmaning är att skapa nya arbetstillfällen, och dessutom behöver vi konfrontera de stora hälsoproblemen i världen. För att möta denna utmaning krävs det att universiteten får ekonomiska incitament att låta forskningsresultaten komma samhället till godo.

Linnea Nilsson har mycket, mycket svårt att förstå att ett vänsterparti resonerar så. Hennes kritik handlar inte bara om att en viss typ av forskning faktiskt är okommersialiserbar – till exempel genusvetenskap och humaniora. Hon tycker också att det är högst problematiskt att i likhet med Danestig jämställa samhällsnytta med marknadsanpassning.
– Visst är det viktigt att medicinsk och teknisk forskning kan komma samhället till nytta men det gör den ju inte genom att man anpassar den till marknadens behov, säger Nilsson.
– Det enda incitament som ges då är ju profit!
Vad gäller samhällsvetenskapens och humanioras ställning håller Britt-Marie Danestig med om att de inte direkt gynnas av kommersialisering.
– Men redan idag är ju humaniora och samhällsvetenskap hotade, genom att dessa ämnen lider av brist på resurser, säger hon och betonar att v:s linje är en fråga om prioritering.
– Nu har vi bestämt att prioritera medicinsk och teknologisk forskning. Men det betyder ju inte att vi inte senare kommer att satsa på samhällsvetenskap och humaniora.
Nilsson tycker att det är ett vansinnigt resonemang. Hon betonar att en marknadsanpassning av universitet och högskolor inte direkt är en detaljjustering utan tvärtom omvälver själva grundvalarna för den högre utbildningens existens.
– Och i längden kommer denna marknadsanpassning att undergräva hela vänsterpolitiken, eftersom den radikala och samhällskritiska forskningen inte kommer att få något utrymme. Det spelar ingen roll om hur många extra anslag vi nu än ger till genusvetenskap och dylikt – om kommersialiseringen tillåts fortgå raseras ju själva grunden för sådan forskning.
Hon pekar också på att det är viktigt att se dessa frågor i ett vidare perspektiv.

EU-anpassning
– Den här utredningen om att avskaffa lärarundantaget såväl som högskolepropositionen som kom i juni är uttryck för en tydlig tendens, som handlar om att utbildning och forskning steg för steg underordnas marknadens intressen.
Hon ser det som ett led i en EU-anpassning och poängterar att det som händer i Sverige ligger helt i linje med de uppmaningar som vi fått av bland annat OECD.
Att vänsterpartiet ostört kan driva en politisk linje i fas med dessa krafter tror Linnea Nilsson beror på att frågor om högre utbildning är marginaliserade och kringgärdade av tystnad i partiet.
– Jag har väldigt svårt att tänka mig att vänsterpartiets officiella linje i dessa frågor representerar den allmänna uppfattningen bland medlemmarna, säger hon.