Det är torsdagskväll på Café Marx. Trots kyla och snö har ganska många tagit sig till Vänsterpartiets möte för fackligt aktiva medlemmar. Det är en blandad skara. Allt från ungdomar som arbetar på bemanningsföretag till någon pensionär som varit fackligt aktiv vänsterpartist i många år.
För trots, eller kanske just på grund av, att facket och löntagare under de senaste åren har varit utsatta för det ena bakslaget efter det andra, finns en efterfrågan på mer fackligt arbete.
– Tidigare har det varit svårare att vara fackligt aktiv som vänsterpartist, vilket har gjort att många kanske inte ens velat försöka engagera sig, säger Josefin Brink, facklig-politisk talesperson i Vänsterpartiet, men nu säger hon att den inställningen har börjat luckras upp från båda håll.
Ett dilemma som någon tar upp på mötet är hur Vänsterpartiet ska stödja sina fackligt aktiva medlemmar. Idag är det till exempel inte möjligt att vara medlem i två partiföreningar. Vilket gör att många måste välja mellan att antingen vara med i någon av de partiföreningar som baseras på ens fackliga tillhörighet eller i ens lokala partiförening.
– Det händer ibland att vi hittar någon riktigt bra person som säger ”tyvärr, jag är redan aktiv i kommunen”.
– Ni kan ju alltid motionera om en ändring i stadgarna till nästa kongress, föreslår Josefin Brink.

HRF-vänstern

Men det är när mötet delar upp sig i grupper efter facklig tillhörighet som det händer saker på allvar. De hotell- och restauranganslutna som är en stor andel av dem som slutit upp på mötet beslutar sig för att bilda en egen partiförening. På någon halvtimme finns plötsligt HFR-vänstern.
–  Det känns jättebra och roligt att vi fick en sådan bra uppslutning, säger Jenny Bengtsson, nyvald ordförande i HRF-vänstern, någon dag efteråt.
Det finns fackliga partiföreningar inom bland annat Byggnads sedan tidigare. Men aktiviteten har inte alltid varit så hög och partiet har fokuserat på att hålla liv i de föreningar som finns, snarare än att starta nya. Jenny Bengtsson påpekar lite stolt att gruppen Hotell- och restauranganslutna var större på det fackliga mötet än Sekogruppen, som annars är ett fack med starkt Vänsterpartistöd. Flera av dem som valt att bilda HRF-vänstern är också drivande inom sitt fackförbund.

Hymlar inte

– Tre av oss sitter just nu i HRF:s avdelningsstyrelse i Stockholm och en är ersättare i förbundsstyrelsen, säger Jenny Bengtsson, som själv dessutom är nominerad till förbundsstyrelsen.
Tanken med att bilda en facklig partiförening är att kunna arbeta med fackliga frågor och arbetsmarknadsfrågor. Jenny Bengtsson hoppas att HRF-vänstern ska kunna påverka både inom facket och inom Vänsterpartiet. På hela taget tycker hon att V har en bra facklig riktning, även om man ibland kanske kompromissar lite för mycket.
– Nattis till exempel, var en av våra heta frågor, men det kom helt bort i valrörelsen.
Sedan tycker hon att Vänsterpartiet borde bli bättre på att uppmana sina medlemmar att vara fackligt anslutna.
– Det blir lite dubbelmoral att vara vänsterpartist och stå utanför facket.
Att alla inte är med i facket tror hon beror på okunskap, i alla fall bland yngre personer. Jag frågar om det fortfarande finns fördomar mot vänsterpartister inom LO. Jenny Bengtsson säger att det ibland märks att det inte anses som det bästa partiet att vara organiserad i som LO-ansluten.
– Men jag har tagit ståndpunkten att aldrig hymla om vart jag står.