Ett nytt S-förslag vill se mer blandad bebyggelse i utanförskapsområden. Enligt en ny rapport från Hyresgästföreningen behövs det även mer hyreslägenheter i villaområden.
Fler villor i utsatta områden. Det var en av punkterna när Lawen Redar i juni presenterade Socialdemokraternas integrationspolitiska program. Syftet är att främja integrationen genom att få folk att leva mer blandat.
Att bebyggelse behöver blandas är också en av slutsatserna i rapporten Den verkliga trädgårdsstaden, som nyligen presenterades av Hyresgästföreningen. Enligt Martin Hofverberg, chefsekonom på HGF, är ett av syftena att ta tillbaka ett ord vars betydelse kapats.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Villalobbyn använder begreppet trädgårdsstad för villamattor. Vi vill ta strid om begreppet och återgå till den faktiska betydelsen.
Han beskriver regeringens politik som en ”villaoffensiv”, där regeringsmakten används till att få Sveriges kommuner att planera för fler villor. Det är problematiskt av flera orsaker, menar han.
– De som bor i villamattor kör mer bil. Att det är så glest gör det svårt att planera för kollektivtrafik, som kräver en viss täthet i bebyggelsen.
Dessutom menar han att det finns en segregationsaspekt av bebyggelse med enbart enfamiljshus.
– Villamattor blir alltid till enklaver, eftersom det bara är vissa människor som vill och kan bo där. I en trädgårdsstad finns det plats för alla möjliga hustyper och bostäder. Studenter, pensionärer, ensamstående, par med och utan barn, alla kan bo på samma ställe.
I Lawen Redars förslag ingår en skrivelse om att riva miljonprogramshus. Men enligt Martin Hofverberg är det snarare enfamiljshus som kan behöva rivas när villamattor förvandlas till trädgårdsstäder.
– Vad man skulle göra då är att ta fram nya planprogram som inte längre bara tillåter villor utan även annan bebyggelse, säger han och fortsätter:
– Då är det inte kommunen eller staten som kommer in och river villan, utan i stället finns det byggrätter som är större än det som i dagsläget står där. Nästa gång den villan säljs är det alltså kanske inte är någon som köper den för att bo där, utan för att riva den och bygga ett flerfamiljshus.
En ny undersökning från Ungdomsbarometern, beställd av Mäklarsamfundet och Hemnet, visar att allt fler unga vill bo i villa och radhus. Sedan 2018 har siffran stigit från färre än hälften, 43 procent, till att i dag ligga på 59 procent – nästan två tredjedelar.
Martin Hofverberg menar att den bakomliggande orsaken är att politiken misslyckats med att få fram stora lägenheter.
– Bakgrunden är att vi haft en urbaniseringsvåg och förtätningsvåg under 20 år. Vi har byggt kvartersstäder enligt ett nyurbanistiskt ideal. Men eftersom marknaden har jagat kvadratmeterpriser så har lägenheterna blivit små, säger han och fortsätter.
– När man vill bilda familj så finns det inga lägenheter i flerbostadsbeståndet, eller för få stora lägenheter. Då är trädgårdsstad den hållbara lösningen. Det ska också innehålla radhus och villor, men blandat med flerbostadshus.
