– 2021 var vissa åsikter om inflationen kätteri. I dag tillhör de mittfåran, säger Isabella Weber från den stora skärmen på Södra teatern i Stockholm.

Hon syftar på hypotesen att den nuvarande inflationen drivits på av vinster snarare än av löneökningar – en slutsats som till och med Internationella valutafonden nu har kommit fram till.

Den tyska ekonomiprofessorn är inte på plats under konferensen New economic order. Av möblemanget i bakgrunden att döma befinner hon sig i ett litet, smådeppigt vardagsrum – långt ifrån bladguldet och de röda sammetsgardinerna som omger teaterscenen. Ändå river hon ned dagens största applåder. En nyinflyttad student från Tyskland beskriver henne för mig som en ”ekonomisk popstjärna” i hemlandet.

Under hela dagen är det knökfullt i Södra teaterns stora sal där konferensen äger rum. Under pauserna surrar det i luften: många av besökarna verkar känna varandra sedan tidigare.

Är detta det berömda ”klägget”? Nja – lobbyister och näringsliv lyser med sin frånvaro, och de fackliga utredarna är desto fler. Men många har uppenbarligen jobb där man kan gå på konferens på en torsdag. ”Ni som är här är lite intellektuellt lagda”, som konferencieren Silvia Kakembo sammanfattar det från scenen.

Den intellektuella läggningen begränsar sig inte till besökarna: bland deltagarna finns enligt programbladet några av världens främsta progressiva ekonomer. Utöver den kvinna som spelar Candy Crush på sin Ipad ett par rader framför mig verkar intresset stort.

Syftet med konferensen är att diskutera ”morgondagens finanspolitik” och vår tids makroekonomiska trender. På schemat står punkter som demokratisering av penningpolitiken, inflationsbekämpning och klimatinvesteringar.

Initiativtagare till evenemanget är Elinor Odeberg (bilden), chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé som organiserar konferensen tillsammans med den tyska tankesmedjan Dezernat Zukunft, ungefär ”Framtidsroteln”.

– Förhoppningen är att bidra till inspiration, insikter och kunskaper om hur finans- och penningpolitik kan utformas på ett mer progressivt sätt än i dag, säger Elinor Odeberg till Flamman.

– Vi vill inte bara vara kritiska mot utvecklingen, utan undersöka vilka strategier, reformer eller systemförändringar som kan ändra riktningen.

Det är många professorer och tänkare på gästlistan. Kan man forska sig fram till ett systemskifte?

– Forskningen kommer ofta först, politiken sist. Däremellan finns det ofta ett folkligt missnöje. Det är politikerna som till slut måste kanalisera förslagen.

Det är inte första gången det talas om ett paradigmskifte. Nyliberalismen dödförklarades redan 2008. Hur ser man till att den inte reser sig ur graven igen?

– Som jag ser det så har vi redan sett ett skifte. Men det är en konservativ nationalistisk politik som rest sig ur nyliberalismens aska. Man har snappat upp missnöjet genom att rikta uppmärksamheten mot kulturfrågor och migrationsfrågor, säger Elinor Odeberg och exemplifierar med regeringens fokus på rättsväsende och migration.

På backen utanför kommer Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati (bilden) gåendes i eftermiddagssolen med en bit kokosmums och kaffe i en pappmugg. Jag passar på att fråga honom om dagen.

– Vad vi har sett i dag är att det finns en stor debatt internationellt om problemen med den ortodoxi som funnits kring den ekonomiska politiken: en viss typ av marknadsliberalt synsätt som har institutionaliserats på många sätt i västvärlden. De här normerna är starkare här i Sverige än i nästan alla andra länder i väst, säger Ali Esbati till Flamman.

– Det finns en frustration kring att Sverige är i bakvattnet. Vi ser både en dålig fördelningspolitik, bristande investeringar och det finns ett intellektuellt stillastående kring den ekonomiska politiken.

Det är mycket tal från scenen i dag om att ta tillbaka kontrollen. Ser vi den ekonomiska planeringens återkomst?

– Ja, i någon form vore det förstås bra. Även om diskussionen inte bör vara densamma som på 1920- eller 1930-talet. Det finns en komplexitet i faktiska ekonomier som inte låter sig planeras på det sättet, och viktiga frihetsaspekter. Däremot så finns det saker som behöver göras men som inte händer, eftersom vi låst fast oss i vissa institutionella former. Det blir särskilt tydligt när det gäller klimatomställningen.

Slutsatsen av allt? En annan ekonomisk ordning är möjlig – inte bara i teorin. Nu väntar akademikernas grafer bara på en rörelse som kan förvandla dem till politik. Som Silvia Kakembo, med en viss förvåning i rösten, uttrycker det från scenen efter dagens första punkt:

– Idéer från vänster kan bli mainstream.