I flera områden i Indien har gerillan ökat i styrka, något som aktualiserar premiärminister Mahmohan Singhs beskrivning att ”maoisterna utgör det största hotet inom landets gränser.”
I de senaste sammanstötningarna mellan gerillan och regeringen har elva poliser dödats när de klivit på minor, uppger den indiska polisen. Upptrappningen är ett faktum då maoisterna även dödat tio politiker från det i Västbengalen styrande Indiens kommunistparti (Marxisterna), CPI(M). I maj dödade gerillan 16 poliser i en och samma attack. De omfattande attackerna har inneburit att gerillan tagit kontrollen över flera byar i det som kallas för ”den röda korridoren” i norra och östra Indien.
Civila förhindrar staten
Indiens svar på attackerna har varit att skicka in 1 000 paramilitära trupper för att återta kontrollen i de delar av Västbengalen där maoisterna har sitt kanske starkaste stöd, Lalgarh. Man har dock stött på hinder då tusentals civila agerat mänskliga sköldar när polis och trupper försökt forcera folkmassorna med tårgas och batonger. I Lalgarh har maoisterna haft kontrollen sedan i november förra året, men bara fram till helgen då regeringen nu ser ut att ha återtagit makten.
Inrikesministern i Västbengalen, Ardhendu Sen, har vädjat om att bybor ska sluta hjälpa maoisterna.
– Snälla, bli inte ett instrument för maoisterna. Jag ber er att flytta på er, vi vill inte ha ett blodbad, har Sen sagt, enligt BBC.
Skarp kritik har riktats mot Indien för att man själva använt unga civila för att röja undan minor.
– De ger bypojkarna S-formade verktyg och säger åt dem att haka fast dem i ledningar och sedan dra. Det är farligt eftersom pojkarna kommer att vara för nära explosionen om bomberna är kopplade till dem, säger Chattradhar Mahato, ordförande i Folkkommittén mot polisbrutalitet (PCPA), som arbetar i Västbengalen.
Kishanji, rebelledare och maoist, har svarat med att både centrala och lokala regeringar ska sluta skicka trupper till området som nu präglas av våld. Istället manade han politiker att hålla en dialog med människorna i området för att lyssna till deras problem.
– Vi kommer att visa regeringen vad folkets makt är. Ingen polis eller armé kan krossa det, kommenterade Kishanji till BBC.
”De har inga
konkreta krav”
Den drygt två decennier långa krigsföringen mellan maoistgerillan och staten har grunden i olika kommunistiska rörelser från 1960-talet som startade uppror. Maoisterna utkämpar ett ”folkkrig” som sedan 2008 inneburit ungefär 1000 attacker mot politiker och polis. Totalt har den väpnade kampen, som varat i drygt 20 år, lett till att ungefär 6 000 människor ha dött, rapporterar Al-Jazira.
Det långsiktiga målet är en revolution av kinesisk modell och krav på utökade landrättigheter till fattiga, samt fler jobb inom jordbruket.
– Maoisterna har inga specifika krav, de är bara ute efter att skapa trubbel. Vi måste fortsätta våra operationer för att handskas med dem, säger Ashok Mohan Chakrabarty, ett befäl i området där maoisterna opererar. Tidigare har Indiens premiärminister Manmohan Singh beskrivit maoisterna som ”det största hotet inom landets gränser”.
För att stoppa maoisternas framfart har Indien bestämt att terroristklassificera gerillan, något som bland annat ger befogenheter att anhålla personer med kopplingar till maoisterna även om de inte deltagit i strider.