Kultur 06 december, 2024

Ingen magi i AI-genererad häxutställning

Det är svårt att levandegöra historiska skeenden. ”Häxor” låter prompten göra jobbet. Foto: Helena Bonnevier/Historiska museet.

Ryktesspridningen under häxprocesserna har skrämmande paralleller i nutiden. Men varför väljer en institution som Historiska museet att skildra dem med skräpiga AI-bilder?

Enligt min pappas idoga släktforskning i kyrkböcker finns det inte mindre än tre kvinnor i min släkt som anklagades för att vara häxor på 1600-talet. Jag är nog inte ensam i Sverige om att ha sådana band, så Historiska museet gör absolut skäl för sin nya utställning Häxor.

Det första rummet i utställningen, gestaltat av formgivaren Pompe Hedengren, visar ett kollage av AI-genererade sepiatonade fotografier av kvinnor och barn som för tankarna till gamla fotografier av bönder på 1920-talet. De är menade att levandegöra de som dömdes i häxprocesserna under slutet av 1600-talet

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr