Jonas Sjöstedt och Ali Esbati gick ut stenhårt: Om inte ”kaosprivatiseringen” av Arbetsförmedlingen stoppas kommer Vänsterpartiet att avsätta arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Eller åtminstone försöka. Men med möjligt stöd från M, SD och KD kan det mycket väl hända.
Den kravlista som ställdes upp krävde bland annat garantier för att arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet och mer pengar till myndigheten under våren 2020. Om kraven inte uppfylldes skulle misstroende väckas.
Nu verkar kraven ha mildrats något. På onsdagen säger Ali Esbati till Aftonbladet att vad man kräver är ”något slags garanti eller trovärdighet” för att kursen faktiskt har ändrats.
Talepunkten om ”kaosprivatisering” är just talande. Det förbinder nämligen inte partiledningen att styvnackat säga nej till all privatisering.
Men den socialdemokratiska regeringen har också mjuknat.
Det började med att Nordmark lovade 900 miljoner till Arbetsförmedlingen nästa år. Sen lovade hon att strama upp regleringsbrevet så att myndigheten får ett tydligare ansvar för att det ska finnas kontor i alla kommuner.
Till sist lovar Eva Nordmark också en arbetsgrupp om Arbetsförmedlingens omvandling där samtliga riksdagspartier ska få ingå. Det sista låter ungefär som att övriga ska få stå på farstutrappan medan hon vinglar fram till fyrverkerierna med ett vinglas och en ask tändstickor. Men resten går att bocka av på Vänsterpartiets kravlista.
Vad vi har sett är inte ett chicken race, utan snarare det omvända. Både S och V backar långsamt iväg från en konfrontation ingen av dem vill ha. Men vill V inte framstå som fullständigt hämmade måste det blir regeringen som backar längst. Klart längst.
I framtidakomissionens nya förslag för framtidens Vänsterparti skriver man att man vill vara ”populärast på skolgården” snarare än ”bäst i klassen”. Det börjar med att inte vara en mes.
