Inrikes/Krönika/Nyheter 24 mars, 2016

Stellan Hermansson: Intet nytt under solen

När det nya utstationeringsdirektivet ska fastställas av Rådet och EU-parlamentet råder stor risk för fortsatt svårtydda skrivningar.

Talesättet understryker att man inte ska låta sig förvånas över att saker återupprepas. Det dök upp i min tanke efter regeringens presskonferens om EU-kommissionens nya direktiv om utstationerad arbetskraft.
Alltsedan folkomröstningen om EU-medlemskapet år 1994 har den svenska kollektivavtalsmodellen utmanats, och bitvis brutits ner, genom EU:s regelverk. Samtidigt har regeringar, av olika färg, påstått sig ha räddat den svenska modellen. Igen och igen.
Utstationerade arbetare kommer till Sverige för att arbeta under en begränsad tid. Ofta till sämre lön än svenska kollegor. Nu sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att det nya förslaget; ”innebär att man kan kräva samma lön och ersättningar som för de inhemska löntagarna. Man ska inte konkurrera med lägre löner. Det är en mycket stor seger för Sverige”.
Veckan före hade kommissionens första förslag läckt ut. Den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram löner var i fara. Ett system hotade där ytterst EU-domstolen kunde slå fast minimilöner. Ett intensivt lobbyarbete inleddes och förslaget skrevs om. Den svenska förhandlingsmodellen är inte längre omedelbart hotad. Bra, men faran är inte över.
När Ylva Johansson fick precisa frågor från journalister om konsekvenserna av olika skrivningar i kommissionsförslaget så inleddes svaren med ord som; ”Min preliminära tolkning”, ”Med stor sannolikhet”, ”Hoppas kunna tolka detta” och så vidare. Det lät inte längre segervisst, utan som att kommissionsförslaget är diffust. Eller som den politiske redaktören Martin Klepke, på LO:s tidning Arbetet, så träffande beskrev det; ”ett svårtytt ingenting”.

Som sagt: Intet nytt under solen. Inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994 hävdade vänstern, liksom de fackföreningar och socialdemokrater som var EU-kritiska att den svenska förhandlingsmodellen och kollektivavtalen hotades av EU:s regel om fri rörlighet där arbetskraft kan utnyttjas av oseriösa utstationeringsföretag.
I de flesta andra EU-länder har man lagstadgad minimilön (på en låg generell nivå) eller så har man kollektivavtal som kan allmängiltigförklaras om lönedumpning hotar, så är fallet i Tyskland och Finland. Men inte i Sverige. Här har det sedan mycket länge rått enighet om att staten inte ska blanda sig i lönebildningen. Det är en uppgift för arbetsmarknadens parter.

Enda sättet att säkra de fackliga rättigheterna och kollektivavtalen är att EU beslutar om ett tydligt socialt protokoll, som blir en del av EU:s grundläggande fördrag

Ja-sidan kunde inför folkomröstningen om EU inte förneka problemet. De presenterade därför ett brev från dåvarande EU-kommissionären Padraíg Flynn, där han gav ”en fullständig garanti” för att EU:s regler ”inte på något sätt skulle kräva en ändring av aktuell svensk arbetsmarknadspraxis”. För ja-sidan var det ett bevis. På nej-sidan hävdade vi att en EU-byråkrats brev inte har något juridiskt värde. Det är fördragen som gäller.

Tyvärr fick vi rätt. År 2007 slog EU-domstolen fast Laval-domen. Det lettiska byggföretaget Laval var inte tvungna att följa de svenska kollektivavtalen för sina anställda som hade låga lettiska löner. Dessutom hade inte de svenska facken rätt att försvara kollektivavtalen genom att sätta företaget i blockad.
När det nya utstationeringsdirektivet ska fastställas av Rådet och EU-parlamentet råder stor risk för fortsatt svårtydda skrivningar. Konflikter kan återigen komma att avgöras i EU-domstolen.
Enda sättet att säkra de fackliga rättigheterna och kollektivavtalen är att EU beslutar om ett tydligt socialt protokoll, som blir en del av EU:s grundläggande fördrag.
Ett sådant beslut kräver att EU sätter arbetarnas rättigheter före kapitalets vinstintressen.
Ett sådant EU skulle vara en stor nyhet under solen.

 

Utrikes 27 november, 2025

USA:s minst populära politiker kämpar för överlevnad

Brandon Johnson har snabbt förlorat sin status som den amerikanska vänsterns favoritborgmästare. Foto: Charles Rex Arbogast, Nam Y. Huh/AP (montage).

Före Zohran Mamdani var Chicagos borgmästare Brandon Johnson vänsterns stjärna i den amerikanska lokalpolitiken. Efter två och ett halvt år är han utskälld och föraktad av sina egna väljare, trots att staden blivit säkrare under hans tid.

I april 2023 valdes den svarta, progressiva aktivisten Brandon Johnson till borgmästare i Chicago. Då sågs det som en av den amerikanska vänsterns största segrar på senare år. Hans kampanj hade stöd av en bred koalition av sociala rörelser – det ambitiösa lärarfacket, arbetarkoalitionen United working families, och gräsrotskampanjer inom allt från klimat till bostäder – vilket gjorde honom populär i breda lager. Det är också en av orsakerna till de svårigheter han befinner sig i två år senare.

Johnsons mandatperiod inleddes med en rad mindre framgångar. Till exempel stoppade han förslaget om att automatiskt skicka en polispatrull till ett område om ett registrerat skjutvapen används där. Förslaget fick kritik ur rättssäkerhetsperspektiv och röstades ned, mycket tack vare borgmästarens kampanjande.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 november, 2025

Kinnevikchefens son döms till fängelse för terrorplan mot Eurovision

I svenska polisens förundersökning från 2020 syntes foton där Holmberg poserade i nazistuniform. Foto: Peter Dejong/AP / Polisens förundersökning.

Alexander Holmberg, son till en toppchef i Kinneviksfären, döms till åtta års fängelse för terrorplaner i flera länder, däribland Sverige. Nu verkar pappa Mikael Holmberg ha lämnat bolaget – precis efter den öppna rättegången i maj. ”Jag känner en stor lättnad”, säger forskaren Tobias Hübinette.

I dag föll domen i målet mot Alexander Holmberg, som inför rätten i Luxembourg City förklaras skyldig för terrorbrott, tillverkning och innehav av sprängämnen, samt kopplingar till högerextrema nätverk.

Den 23-åriga svensken döms till åtta års fängelse, varav sex år villkorligt, med krav på att genomföra ett avradikaliseringsprogram hos plattformen Respect.lu. En rapport ska lämnas in till riksåklagarmyndigheten var sjätte månad, och om programmet inte slutförs inom fem år – eller om H. återfaller i brott inom sju år – kan den villkorliga delen upphävas.

Domen blev mildare än vad åklagarsidan begärt. Biträdande statsåklagare David Lentz hade yrkat på tolv års fängelse, och ansåg att endast polisens och underrättelsetjänstens snabba ingripande förhindrat faktiska attacker. Enligt Lentz hade Alexander Holmberg internaliserat hat, känt sig överlägsen andra och varit beredd att använda våld. Vilka delar av åtalet domstolen inte biföll klargörs i den skriftliga motiveringen som väntas inom de närmaste dagarna.

Åtalet omfattade elva punkter, bland annat olaglig hantering av sprängämnen, drift av en obehörig anläggning, propaganda och rekrytering för terroristhandlingar, medlemskap i en terroristgrupp samt förberedelse av attacker i både Sverige och Nederländerna – däribland ett planerat massmord vid Eurovisionsfestivalen 2020 i Rotterdam, som ställdes in på grund av pandemin.

Fallet har redan skapat rubriker i flera länder – inte bara för mängden bevis som lagts fram i rättssalen, utan för de minutiösa detaljerna om hur planeringen ska ha sett ut: från hemmalaboratoriet i hemmet i Strassen till rekryteringsförsök för internationella grupper och en lista över möjliga mål som uppdaterades i ett delat Google-dokument.

Men bland planerna fanns även svenska mål, som en oljedepå i Nacka, två moskéer i Botkyrka och ett svenskt produktionsbolag som hade gjort en reklamfilm för SAS där personer med utländsk bakgrund medverkade.

I rättegången framgick det även att hans pappa Mikael Holmberg, en av de högsta cheferna inom Stenbeck-familjens maktsfär kring bolaget Kinnevik, finansierat delar av sonens laboratorium och kemiska experiment.


Det var den 22 februari 2020 som Luxemburgs säkerhetstjänst SRE slog larm. Den då 18-årige mannen bedömdes ha både den tekniska kompetensen och beslutsamheten att gå från ord till handling. Gripandet skedde när han och föräldrarna återvände från en resa i Sverige, där han hade tränat med den nynazistiska organisationen The Base.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Reportage/Utrikes 27 november, 2025

Berlins blå cappuccino är blodröd politik

Flera kaféer från kedjan LAP har vandaliserats under hösten. Foto: Tobias Schwarz/AFP.

En cappuccino för 25 spänn låter som en gåva till alla kaffeälskare, men i Berlin har superbilliga kafékedjan LAP väckt starka känslor. Flamman testar den blå koppen som fått Europas mest antikapitalistiska stad att se rött.

När den indigoblå skylten dök upp på ännu ett hörn i Friedrichshain var reaktionen omedelbar. En cappuccino för 2,50 euro och en espresso för bara bråkdelen av det. I Berlin.

– Alla har inte råd att betala fyra eller fem euro för en cappuccino. Det är bra att det finns alternativ, säger Lauren Kavanagh, som sitter sitter utanför en av lokalerna i Neukölln med en blå pappmugg i handen.

Hon berättar att billigt kaffe är något många saknat. Samtidigt tackar hon nej till att vara med på bild, med hänvisning till uppståndelsen kring kedjan på sista tiden.

Vad vissa såg som en lättnad såg nämligen andra som en provokation. Staden där kaféhäng blivit en livsstil fick plötsligt en kedja som fungerar mer som snabbkiosk för kaffesugna fotgängare.

När flera butiker klottrades ned med blodröd färg i oktober blev det uppenbart att det här inte bara handlade om kaffe, utan om berlinarnas självbild.

I en omtalad Reddit-tråd diskuteras attackerna mot butikerna, men också en större frustration över vad många menar är en kapitalistisk invasion av stadskärnan. En del anser att kedjan riskerar att pressa bort små kaféer och bidra till en mer anonym och automatiserad kafékultur.

Andra kopplar LAP till en bredare oro över gentrifiering och att Berlin håller på att förlora sin särart, även om det inte finns några bevis för att kedjan hittills haft någon direkt påverkan på hyror eller lokala verksamheter. Diskussionerna är känslomässiga, ofta på sociala medier och visar hur starkt människor reagerar på förändringar i sina kvarter. I finanspodden Lokr room talk tar de upp kafékedjans etablering i ett avsnitt och reelen på Instagram fick snabbt hundratusentals visningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Reportage 26 november, 2025

Hemlöshetens hemligheter

Flamman träffar förre detta hemlösa Hasse. Han har gjort sig av med flera missbruk, men till skillnad från många vänner aldrig hamnat i alkoholens klor. Foto: Liz Fällman.

För Stockholms över 2 000 hemlösa är Centralstationen en viktig knutpunkt. Flamman följer med gatuveteranen Hasse Karlberg på en regnig rundtur, och pratar mat, knark, vräkningar och väktare – och om ifall det kan vara värt det att bo på gatan.

Hasse Karlberg hinner inte guida mig många steg från järnstaketet runt ”Spottkoppen”, ringen i mitten av Stockholms Centralstation, innan vi blir haffade av en glad själ som snabbt börjar rabbla uppdateringar från ett stökigt liv.

– Jag fick epilepsianfall i maj, tuggade sönder tungan och allt, säger mannen i mössa.

– Jag har ju krökat länge, så spy och grejer är man van vid, men det där var nåt nytt. Att åka in på avgiftning kändes som nåt slags tecken, och det är lite halleluja i huvet nu, så jag ska nog till kyrkan. Jag har lite att bekänna där.

Mannen är en av många som står i den slamriga hallen och kränger Situation Sthlm-tidningar, men till Hasse Karlberg kommer han bara fram för att hälsa. Det märks snabbt att 61-åringen är ett känt ansikte.

– Är det bra med dig? Du ser fräsch ut! Det har du inte alltid varit, säger mannen till Hasse.

– Det går i vågor, skrockar han tillbaka.

– Kör du stadsvandringar fortfarande?

– Ja, för fan.

Det är precis en sådan vi är på nu. Via föreningen Street Minds, som grundades 2019 med Arvsfondspengar, erbjuder Hasse med flera något unikt: stadsvandringar på Stockholms gator, med guider som själva vet hur det är att bo och leva på dem.

Smeten. Före detta hemlöse Hasse Karlberg, 61, håller i turer som ger nya perspektiv på Stockholms hjärta. Foto: Liz Fällman.

– Man har ju klivit över en del trösklar, alltså. Det tog nog ett år från att jag hade börjat plocka pantburkar, tills jag lyfte på en soptunna och tog en burk därifrån. Numera bryr jag mig verkligen inte ett dugg. Det är en jäkligt skön grej med att bli gammal.

Den benkoll som ”Adde” har på Tensta har ”Jocke” på Medborgarplatsen. Hasse själv känner Centralkvarterens skrymslen och vrår som sina egna innerfickor. Han är dessutom bekant med många som vistas där, inklusive mannen vi just pratat med.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 26 november, 2025

Finansministern älskar Estrella: ”Olämpligt”

Chipsjätten Estrella har hamnat mitt i politikens rampljus. Reklamkampanjen ”Chipsvalet” har lett till bråk med Valmyndigheten – samtidigt som finansminister Elisabeth Svantesson (M) profilerat sig som potatisproducentens största fan.

När Estrella lanserade ”Chipsvalmyndigheten”, en temakampanj som uppmanar chipskonsumenter att välja ut en ny smak inför det politiska valåret, knackade den faktiska Valmyndigheten på direkt. Myndigheten ansåg att både namnet och den snarlika logotypen var ett solklart varumärkesintrång.

Chipsjätten har haft en ovanligt hög närvaro i politiken den senaste tiden. När Göteborgsmoderaten Axel Josefson besöker riksdagen i slutet av oktober gör han en ”vibe check”, där han frågar regeringspolitiker om vad de gillar bäst med Göteborg. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 25 november, 2025

Avhopp skakar vänsterutbrytare

Jeannette Escanilla och Björn Alling utsågs till talespersoner för Solidaritet inför lanseringen hösten 2024. Foto: Flamman.

Partiet Solidaritet bildades förra året i protest mot vad man beskrev som interna problem i Vänsterpartiet. Nu väljer flera centrala personer att lämna partiet – inklusive talespersonen Jeannette Escanilla, som anklagar ledningen för toppstyrning.

”Mina ord och beslut har inte bitterhet, utan besvikelse”. Med de orden meddelade Jeannette Escanilla, talesperson för partiet Solidaritet, i söndags att hon lämnar posten och partiet.

Escanilla är ett av de tyngsta namnen som anslöt sig när det socialistiska utbrytarpartiet lanserades förra hösten. Hon är ordförande för svenska Ship to Gaza, och har under en kortare tid representerat Vänsterpartiet i riksdagen. 2020 ställde hon upp som ensam motkandidat mot Nooshi Dadgostar, men drog tillbaka sin kandidatur innan partiets kongress.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Krönika 25 november, 2025

Lorentz Tovatt: Cop i all ära – men den bästa klimatåtgärden är att rösta bort Tidö

Klimatminister Romina Pourmokhtari har gjort Sverige till ett farmarlag i stället för ett föregångsland i klimatarbetet. Foto:

”Det spelar ingen roll vad lilla Sverige gör för klimatet”. Ni har säkert hört argumentet. Det har basunerats ut av debattörer och politiker på högerkanten i årtionden.

Intuitivt är det tilltalande. Klimatfrågan är ju själva definitionen av en utmaning som inget land kan lösa ensam.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 24 november, 2025

Anklagar Sverige för LVU-missbruk – får stöd av Musk

En tidigare HR-chef på Amazon i Norden har flytt Sveriges LVU- och skattelagar. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT, AP, Adobe stock.

43-åringen beskriver hur hans familj tvingades fly Sverige efter hot om LVU-omhändertagande – och får stöd av Elon Musk. Nu kan Flamman visa att mannen, en tidigare HR-chef på Amazon, jagas av Skatteverket för en skatteskuld på 677 000 kronor.

”Det här är historien om hur jag förlorade nästan allting till den svenska socialtjänsten.”

Så inleds en tråd på plattformen X, skriven av en tidigare amerikansk marinkårssoldat.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 24 november, 2025

Henrik Jönssons tv-satsning är elitens revansch mot folket

Debattören Henrik Jönsson anländer inför bröllopet mellan Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Matilda Kärnerup i Slottslängorna Sölvesborg den 28 september 2024. Foto: Johan Nilsson/TT.

Youtubaren Henrik Jönsson lanserar 100% som ett folkligt uppror mot etablissemanget. I själva verket är det en handfull rika investerare – och Elon Musk – som vill forma svensk debatt efter amerikansk modell.

Att se reklamfilmen för Henrik Jönssons nya tv-satsning 100% är som att trilla rakt ned i Underlandet. Här är allt upp och ned. Han beskriver satsningen som ”en motståndsrörelse, en folkrörelse”, för att i nästa andetag säga att projektet finansieras av ”välrenommerade svenska investerare” som han håller hemliga.

På gästlistan står väntade högernamn som Hanif Bali, ”slöseriombudsmannen” Philip Syrén, tidigare Bulletinchefen Per Gudmundsson och EU-politikern Alice Teodorescu Måwe. Och mediekritiken följer en välbekant dramaturgi. Jönsson gör ett stort nummer av sin numera klassiska intervju med Anders Holmberg i SVT, där han – till populisthögerns fasa – får kritiska frågor om hur han fulklipper sina videor.

Så kan vi inte ha det, sade ett gäng rika tittare. Henrik Jönsson berättar att ”många inflytelserika personer” hörde av sig efter programmet och förklarade att ”Sverige inte kan ha det så här längre”, och lovade kasta in pengar för att krossa SVT.

Men det räckte inte där. Snart dök även världens rikaste man Elon Musk upp för att dela vidare kampanjen på X. ”En helt oberoende nyhetsplattform. Inga statliga pengar. Bara folket”, stod det i inlägget som världens första halvbiljonär puffade för.

Deras främsta måltavla är fria medier som ställer tuffa frågor till makthavare.

Men som Henrik Jönsson själv förklarar är det inte folket som står bakom satsningen, utan tvärtom ett fåtal investerare som vill använda sina snabba pengar i det nya kasino-Sverige till att utöva politisk makt. Sådana som han själv, som tjänat sina pengar på ett gigföretag för att flytta in i en ”gigantisk villa på landet”, och nu använder sin fritid för att rulla tillbaka alla folkhemmets framsteg.

Högsta hönset för denna rörelse är Elon Musk, som nu alltså börjat lägga sig i svensk politik, precis som han gjort i flera andra länder. I går förklarade han dessutom i ett inlägg på X att Olof Palme ”förstörde Sverige”, som ett svar till högerextrema ”förtalsombudsmannen” Christian Peterson.

Läs mer: Vill krossa ”woke” – med hemliga Östermalmsmingel

Vad högermän som Jönsson, Musk och Peterson drömmer om är ett svenskt val som liknar det amerikanska: fullt av kulturkrigande och propaganda, så att centrala frågor som vård, skola och klimat dränks i trams och spelad indignation – och högern får behålla makten.

Deras främsta måltavla är fria medier som ställer tuffa frågor till makthavare. Som Jacob Lundberg påminde i en kommentar efter Jönsson-intervjun: det som vi andra tar för givet i SVT, att man granskar makthavare, är precis det som gör populisthögern rasande. Och i en tid när vem som helst kan sprida falsarier på X och Youtube, är sådana viktigare än någonsin.

Det här vore oroväckande i sig, men nu har dessutom Moderaterna anslutit sig till denna illvilliga kampanj mot medierna. För några år sedan var det bara Gävlepolitikern Lars Beckman som var permanent kränkt över att SVT rapporterar om klimatvetenskap. I dag är det regeringspolitik.

Carl-Oskar Bohlin kan knappt vara en minut i tv utan att rusa till X för att gnälla på formatet, inte minst när han själv var med i ”30 minuter”, och blev kränkt över att som minister få kritiska frågor. Dagens ETC har dessutom avslöjat att partiet inte vill medverka i intervjuer med Dagens Nyheter, och partiet har dessutom krävt att ”Agenda” kapar mikrofonen för deras politiska motståndare.

Läs mer

Att alternativhögern får miljonrullningar för sina tossiga projekt visar att ojämlikhet inte bara handlar om rättvisa, utan om makt, även om de inte sällan slutar som underhållande cirkusar som Bulletin. Det här projektet har potential att gå i samma riktning, i varje fall om man tittar på den obegripliga satirfilmen om Stefan Löfven – vars avgång som statsminister för fyra år sedan man verkar ha missat.

Men när även mittenhögern sätter i system att underminera kritiskt granskande medier, just när en antisemitisk etnonationalist som Elon Musk köpt upp världens främsta debattforum för att göra lögnen till norm, har vi större problem än så. Nämligen att idéer som vi tidigare bara fann i kommentarsfält, i dag styr Sverige.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 22 november, 2025

Auktoritär albansk arkitektur

Edi Hila skildrar ett Albanien under trycket av både kommunism och kapitalism. Bild: Edi Hila, ”Under het sol”, 2005.

Edi Hilas verk presenteras just nu i Moderna museet i Malmö. Theo Vareman ser ett måleri där människorna framstår som störningar i mäktiga ideologier.

Eftermiddagen den 28 mars 1997 krockade ett skepp från den italienska kustbevakningen med det albanska flyktingfartyget Kateri i Radës. Detta skedde under ett bordningsförsök med syftet att stoppa flyktingarna från att ta sig till Italien. Incidenten slutade med att skeppet kapsejsade, och minst 83 människor förlorade sina liv i de kalla vågorna i Otrantosundet. Det yngsta offret hade inte hunnit fylla ett.

Denna tragedi är utgångspunkten i den albanske konstnären Edi Hilas triptyk Framtidens folk, som nu ställs ut på Moderna museet i Malmö som del i den större separatutsällningen Brutna horisonter. När jag kommer in i det dovt upplysta rummet, där de tre målningarna upptar en egen vägg, infinner sig direkt ett obehag. I det första verket tornar ett gigantiskt fartyg upp sig, sett rakt framifrån som om det är på väg att lämna tavlans mörka natt och glida rakt ut i lokalen och krossa åskådaren. De hårda, kantiga formerna kontrasteras av en blek cirkel vid fören, som för tankarna till en lanterna. Cirkeln återkommer i nästa del, en grå, svävande orb i vilken jag tycker mig skönja två gestalter i fritt fall. I det sista verket syns åter skeppet, nu halvt täckt i dimma. Den bleka cirkeln är mindre nu, har förflyttat sig.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)