Washington. Iran är den stora vinnaren i de snabbt ökande spänningarna mellan USA och Ryssland efter Georgienkonflikten – åtminstone på kort sikt. Det menar många bedömare i Washington.
De flesta experter är överens om att det nu är nästan uteslutet att USA skulle hinna attackera Iran innan George W Bush lämnar presidentposten i början av nästa år. Detta på grund av den fortfarande osäkra utgången av krisen i Georgien.
Samtidigt har sannolikheten för att Ryssland skulle stödja amerikanska krav på skärpta sanktioner mot Iran kraftigt minskat.
Spänningarna mellan de gamla rivalerna Washington och Moskva har lett till att Iran förlorat sin förstaplats på den amerikanska utrikespolitiska agendan. Men Irans geostrategiska betydelse har dessutom ökat betydligt, på grund av krisen i Kaukasus. Iran är både en potentiell partner, i västliga strävanden efter att begränsa ryskt inflytande, och en möjlig allierad till Ryssland i arbetet för att avvärja västliga påtryckningar.
– När USA invaderade Irak så var inte tanken att Irans inflytande skulle utökas i regionen, men det blev resultatet, säger Iranexperten Gary Sick, som arbetar vid Columbiauniversitetet.
Han har tidigare varit rådgivare åt tre amerikanska presidenter.
– Det var heller inte syftet med den ryska invasionen av Georgien, men även där kan detta bli resultatet.
Irans har hittills reagerat försiktigt på krisen i Georgien. Även om vissa konservativa krafter i landet har uppmanat till att man ska ställa sig på Rysslands sida, så säger Farideh Farhi, Iranexpert vid Woodrow Wilson International Centre for Scholars, att landets regering och president Mahmoud Ahmadinejad snarare har reagerat negativt på Rysslands agerande. Det gäller i synnerhet landets erkännande av utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som självständiga republiker.
– Orsaken är principiell. Om Iran börjar ge stöd åt utbrytarprovinser som är missnöjda med centralregeringen så riskerar landet att självt drabbas, säger Farhi, som även undervisar vid universitetet i Hawaii.
Hon säger vidare till IPS att Irans utrikesetablissemang inte betraktar Ryssland som en pålitlig partner.
– Iranierna uppträder smart, de kommer inte att försvara Ryssland så länge inte ryssarna kommer och ber om deras hjälp. I så fall kan de be om någonting i gengäld.
Det kan då handla om en rad saker, däribland ett snabbare färdigställande av kärnkraftanläggningen i Bushehr, som är mycket försenad.
Iran är tillsammans med Turkiet den mäktigaste nationen i det strategiskt viktiga området, som annars består av flera ganska svaga USA-stöttade stater, däribland Georgien. Under det kalla kriget, fram till den iranska revolutionen 1979, fungerade Iran som USA:s viktigaste skydd för sovjetiskt inflytande i Persiska viken.
Iran är dessutom en mycket viktig olje- och gasproducent som kan komma att få en betydligt viktigare roll för transporter av energiresurser mellan Centralasien och Europa, där Rysslands viktiga ställning uppfattas som alltmer riskabel.
Detta står än mer klart efter att Ryssland visat att man enkelt kan nå fram till, och störa, Bakú-Tbilisi-Ceyhan-ledningen, som är den enda oljeledningen mellan Kaspiska havet och Europa som inte löper genom vare sig Ryssland eller Iran.
– Olje- och gasbolag måste nu leva med en ännu större osäkerhet. Georgien är instabilt vilket ökar riskerna med transporter, säger energiexperten Jay Stanley, som skriver för nyhetsbrevet Caspian Investor.
Professor William Beeman, som är Iranexpert vid Minnesotas universitet, menar att Iran definitivt kommer att kliva fram om det visar sig att Bakú-Tbilisi-Ceyhan-ledningen uppfattas som osäker.
– ” Vill ni ha bränsle? Vi kan sälja det till er. ” Det kommer troligen att bli deras inställning, säger Beeman.
