Samtidigt ställer sig alltfler frågan vad regimen gjort med alla pengar som landet tjänade när oljepriset stod som högst.

President Mahmoud Ahmadinejad har tidigare förnekat den effekt som det snabbt sjunkande oljepriset riskerar att få på landet, där inflationen nu ligger på 30 procent samtidigt som fler än tio procent av befolkningen går arbetslösa.
I förra veckan medgav dock presidenten att det kraftigt sjunkande priset på det svarta guldet utgör ett hot mot den redan svaga ekonomin. Ahmadinejad har därför lanserat åtgärder i form av höjda skatter och slopade bränslesubventioner för att motverka ett kommande budgetunderskott.
Dessutom har presidenten enligt den officiella nyhetsbyrån Irna meddelat att regeringen måste beräkna kommande års budget på betydligt lägre oljeintäkter.
Ständig försämring
Alltfler iranier frågar sig samtidigt var de senaste fyra årens enorma oljeinkomster har tagit vägen. Sedan Ahmadinejad tillträdde som president 2005 har landets ekonomiska situation stadigt försämrats.
Utgifterna för landets polis, underrättelseverksamhet samt militära och nukleära program specificeras inte i landets budget och regimen brukar inte offentliggöra dessa uppgifter.
FN:s säkerhetsråd har infört flera sanktioner mot Iran som straff för att landet fortsatt med sitt kärnenergiprogram, men de flesta ekonomer menar att den svaga ekonomin främst beror på regeringens vanskötsel och de sjunkande oljepriserna.