Irlands ekonomiska kris fördjupas. De senaste tre månaderna har ytterligare 80.000 personer förlorat sina jobb. Arbetslösheten passerade elva procent och fortsätter att stiga.
I början av februari lämnade den irländska fackföreningskongressen de tidigare samtalen då den borgerliga Fianna Fail-regeringens första krisbudget la hela bördan på det arbetande folket. Massiva nedskärningar på 20 miljarder kronor inom offentlig sektor, inkluderade nya pensionsregler vilka i praktiken innebar åtta- till tio-procentiga lönesänkningar för offentliganställda.
Ett knappt nej
Den 21 februari demonstrerade 150.000 människor under fackets fanor i Dublin för en ”bättre och mer rättvis väg” ur krisen. Planen var att en generalstrejk den 30 mars skulle understryka stödet för fackets krisprogram.
Medlemsomröstningar i alla stora förbund gav klara ja till strejken, med ett av de offentliganställdas fack som enda undantag. 65 procent av deras medlemmar röstade ja till strejk, men det krävdes två tredjedelsmajoritet.
Att inte få med ett av de viktigaste facken i strejken såg ut att bli ett bakslag. Men dagarna före strejken kallade regeringen till nya samtal med löfte att även ta med fackets krisprogram som underlag för diskussionerna. Den planerade strejken avblåstes och nya samtal inleddes.
Den 7 april ska regeringen lägga fram det nya krispaketet. Skatteintäkterna har fallit dramatiskt. Regeringen säger att minst 30 miljarder kronor nu saknas i statskassan jämfört med tidigare beräkningar. 15 år av nyliberal yra är slut och har skapat den allvarligaste ekonomiska krisen i det moderna Irlands historia.
