Irland sa ett tydligt ja till EU:s finanspakt, men röstningen avslöjar stora klassklyftor.
– Regeringen sa att ett ja till fördraget skulle betyda arbete, investeringar och inte så hård budget. Nu måste de bevisa det.
Det sa det vänsternationalistiska partiet Sinn Feins ledare Gerry Adams efter att Irland röstat ja till EU:s så kallade finanspakt.
Resultatet gav 60,3 procent till ja-sidan och 39,7 procent nej. Hälften av de röstberättigade deltog i omröstningen. Alla opinionsundersökningar hade pekat på en tydlig ja-seger. Egentligen är inte någon på nej-sidan förvånad. Den mycket resursstarka Ja-sidan hade koncentrerat sig på att skrämma väljarna med att ett nej skulle innebära att landet stängdes av från alla lånemöjligheter och skulle gå bankrutt. Bara ett ja sades kunna garantera fortsatt öppethållande av skolor och sjukhus.
– Detta ja är mer ett uttryck för folkets rädsla än för folkets vilja, kommenterade Gerry Adams.
Orsaken till de tillbakapressade irländarnas rädsla blir tydlig med följande siffror: 14,5 procents arbetslöshet. 50 000 människor, framför allt utbildade unga, emigrerar varje år. 1 miljon irländare har bara 100 euro (drygt 900 kronor) kvar av sin månadslön när räkningarna är betalda.
Högerpartiet Fine Gael och socialdemokratiska Labour, som bildar regeringen, stod bägge på ja-sidan, liksom högerpartiet i opposition Fianna Fail. Nej-sidan samlade Sinn Fein och olika mindre vänsterpartier, men också flera fackföreningar som Unite (olika arbetarklassyrken), Mandate (handels), TEEU (byggnad/teknik) och CPSU (lägre tjänstemän). Alla dessa organisationer kallar fördraget en åtstramningspakt, och menar att dess konsekvens kommer att bli fördjupad kris.
Den fackliga takorganisationen ICTU (som samlar både arbetare, tjänstemän och akademiker) valde att inte ta ställning inför folkomröstningen. Spänningarna inom organisationen var alltför starka. Labourpartiet har också tryckt på, eftersom några fackföreningar är direktanslutna till Labour.
Det gröna partiet som blev utröstade ur parlamentet i det senaste valet välkomnade ja-segern. ”Detta är den första ljusglimten på länge i den europeiska krisen”, sa partiets EU-talesman Brian Meaney.
I fem av de 43 irländska valdistrikten blev det dock nej-seger. Dels i Donegal, landsbygdsdistriktet längst uppe i norr, där misstron mot EU alltid varit stark. Det blev också nej-majoritet i Dublins valdistrikt som är kända arbetarklassområden. Ja-sidan gjorde sina bästa valresultat i de mest burgna Dublinförorterna. Klassröstningen är mycket tydlig.
Politiskt anses Sinn Fein vara det parti som vunnit mest i popularitet under kampanjen. Partiet har nu stöd av var fjärde irländare enligt opinionsinstituten. Stödet för Sinn Fein har vuxit särskilt mycket inom arbetarklassen, där Labour går kraftigt tillbaka.