Nyheter/Utrikes 02 januari, 2022

IS återuppstår i Irak

Fyra år efter att de besegrades militärt är Islamiska staten på väg att åter ta kontroll över delar av Irak. Så länge det politiska vakuumet mellan Iraks och Kurdistans regering består tycks ingen kapabel att stoppa jihadisterna.

Några kilometer från staden Kirkuk i sydvästra Irak ligger en militärbas där den federala polisens femte division är stationerad. Där står en fordonskolonn med kulsprutor riktade mot himlen. General Haider Youssef, 69 år gammal, förbereder sig för avfärd. Han sitter bekvämt tillbakalutad i en stol i trädgården nedanför sin fortbas och verkar obekymrad. Det är i alla fall intrycket han försöker ge när han stolt berättar om hans soldaters senaste framgångar mot ”rymlingarna” ur Islamiska staten (IS). Som chef för säkerhetsoperationerna i Kirkuk-provinsen är han inte lika villig att tala om förlusterna som hans enheter upplevt de senaste månaderna.

Vägen som vi ska åka är dock en av de farligaste som finns. Vi befinner oss i den västra delen av vad som i Irak än en gång kallas ”dödens triangel”. Under 00-talet var detta namnet på ett fäste för sunnitiska rebeller norr och väster om Bagdad, i synnerhet städerna Falluja, Tikrit, Ramadi och Baquba. I dag är det beteckningen på ett allt mer instabilt område som sträcker sig över tre regioner: Kirkuk i norr, Diyala i sydost och Saladin i sydväst. Inom denna zon attackerar grupper som säger sig tillhöra IS nästan varje natt den irakiska arméns positioner, civilbefolkningen eller olje- och elledningar.

Denna trakasseringsstrategi har fått en ny dimension sedan början av 2021.

– Av de 995 attacker som utfördes i Irak mellan den 1 januari och den 20 oktober 2021 ägde 665 rum i triangeln mellan Kirkuk, Saladin och Diyala. IS tycks nu kunna ta över hela städer. En ny fas håller på att inledas, från punktvisa attacker till kontroll av territorier, säger den fransk-irakiske statsvetaren Hardy Mède.

Officiellt besegrades IS i Irak 2017. Men gruppen anpassade sig direkt till den den nya situationen genom att lämna de stora städerna och dra sig tillbaka till svårtillgängliga landsbygdsområden. Denna omgruppering underlättades av det säkerhetsvakuum som fortfarande rådde i de områden där IS hade stridit mot den irakiska staten och Kurdistans regionala styre i Erbil. Denna landremsa på ungefär 40 kvadratkilometer, dit de kurdiska styrkorna hade dragit sig tillbaka i september 2017 under påtryckningar från Bagdad, har blivit hemvist för flera beväpnade irakiska grupper – inte minst de shiitiska miliserna i Folkstyrkornas enheter (Hachd Al-Chaabi). Men bristen på ett politiskt avtal mellan kurderna och den irakiska regeringen innebär att ingen av dessa styrkor är i stånd att ta kontroll över området. Förvirringen har gjort det möjligt för IS att omgruppera sig och slåta sina styrkor och medlemmar röra sig över ett bälte som sträcker sig från den syriska till den iranska gränsen.
Längs väg 24 i riktning sydväst mot Tikrit är landskapet täckt av kaserner. Det är svårt att tro att detta ultramilitariserade område är osäkert. Men det är fallet. Det var här som IS utförde en osedvanligt intensiv attack under natten mellan den 4 och 5 september och dödade 13 federala poliser i ett bakhåll.

Bergskedjan Hamrin, som utgör den södra gränsen för de omstridda områdena, löper längs horisonten.

– Härifrån kommer en stor del av våra problem, säger överste Bassam Kazem.

Han är mer frispråkig än general Youssef och synbart påverkad av den senaste tidens förluster av liv. Han talar om en ”fristad” för IS-soldater och tvekar inte inför att beskriva detta område som ”det farligaste i Irak” i dag. Det är en region som historiskt varit instabil och som Al-Qaida använde som tillflyktsort redan på 00-talet.

I de svårtillgängliga Hamrin-bergen döljer sig ett stort nätverk av tunnlar och arkader, som grävts fram ur både naturliga och artificiella grottor. Det är främst från denna bas – som enligt den irakiska armén härbärgerar flera vapenförråd – som IS styrkor utför en stor del av sina attacker i regionen.

– Vi har hittat flera gömställen. Det finns sovsäckar, matrester. Men vi vet att jihadisterna också tas emot och göms i de omkringliggande byarna. Invånarna i regionen är fientligt inställda till oss, vi måste säkra varje förflyttning vi gör, fortsätter överste Kazem.

IS-krigarna drar nytta av den sunnitiska befolkningens beskydd och har rotat sig även långt bortom Hamrin-bergen, i synnerhet söder om de omstridda territorierna. De irakiska styrkorna tvingas bränna undervegetationen på fälten som tjänar som skydd för jihadisterna. Från vägen är det ödelagda landskapet en skakande och lärorik syn. Den irakiska militären talar om ”flera hundra” soldater, men den jihadistiska organisationen tycks ha en långt större rekryteringsbas än så. Våren 2020, strax innan han mördades, lade den irakiske forskaren Hicham Al-Hachemi – en specialist på jihadistiska grupper och som var kritisk mot Irans inflytande över Irak – fram hypotesen om ”1 200 aktiva medlemmar” och mellan ”85 och 200 övergivna byar i i triangeln, som tagits över av IS och förvandlats till läger, förvar eller kommandocentraler”.(1) Ett år senare talade flera personer som vi träffade i Bagdad om att organisationen sannolikt har tusentals män som är redo att ta till vapen – ett troligt scenario, med tanke på den kraftiga intensifieringen av attackerna under de gångna månaderna.

Vid vägkontrollen mellan Kirkuk- och Saladin-provinserna inspekterar soldater bilarna som anländer bakom en tjock betongmur. Passagerarnas blickar är på en gång rädda och utmanande. Här befinner sig de irakiska säkerhetsstyrkorna på fientlig mark. Denna spärr, som ligger i en dal i Hamrin-massivet, ligger i anslutning till en frontlinje. Det är en oroshärd och vissa säkerhetsvakter har svårt att dölja sin förvirring inför det ständigt närvarande men diffusa hotet.

Vad utmärker IS-krigarna? Ibrahim Tahman, som arbetar för den federala polisens underrättelseenhet, förklarar:

– Majoriteten av de aktiva jihadisterna i regionen är över 30 år och veteraner för IS, som de stred för mellan 2014 och 2017. De har inte stoppats, men flera av dem har identifierats och vi känner till deras förflutna. Därtill kommer de yngre krigarna som inte deltog i det förra kriget.

General Youssef bekräftar att en ny generation IS-soldater håller på att träda fram och menar att de delar ”samma ideologi” som deras äldre kolleger. Det är numera uppenbart: trots att IS har besegrats och dragit sig tillbaka till oländiga områden, har organisationen inte bara återuppstått tack vare de överlevande medlemmarna – den växer också i medlemsantal. Den federala polisen påstår sig ha ”tillförlitliga källor” i regionen, men IS tycks också stödja sig på ett nätverk av lojala informanter. Resultatet är att flera polisinsatser har slutat i nederlag – en förödmjukelse, med tanke på de enorma resurser som ibland mobiliseras och som förvandlar allt till gigantiska kommunikationsoperationer som förlöjligas av lokalbefolkningen.

– IS har inga som helst problem att rekrytera bland dessa människor som är utslagna och saknar framtidsutsikter, detta så till den grad att sedan 2003 [när USA invaderade Irak] har alla haft någon form av kontakt med upproret i denna region, säger forskaren Arthur Quesnay, som skrivit en bok om konflikterna i Kirkuk-­provinsen.(2)

Civilbefolkningen står alltså inför ett dubbelt hot: från jihadisterna som utpressar, plundrar och mördar dem, och från säkerhetsstyrkorna som sprider rädsla med varje operation de utför, och som också bedriver utpressning och utför hämndaktioner när de blivit utsatta för attacker. Därtill kommer våldsamma uppgörelser och hämndaktioner mellan civila. Den 26 oktober begick IS ett massmord i en shiitisk by i Diyala-regionen, där 15 personer dödades. Dagen efter tog den attackerade stammen hämnd på en sunnitisk by som de anklagade för delaktighet i dådet. Elva personer dödades i hämndattacken.

Det växande antalet beväpnade grupper i området – poliser, militärer, specialstyrkor, shiitiska miliser – är en bidragande orsak till den allmänna bristen på säkerhet: bristen på samarbete och de återkommande dispyterna mellan dessa olika aktörer bidrar inte till att stärka förtroendet. Korruptionen och bedrägeriet som framför allt de shiitiska miliserna står för stärker bara misstroendet hos den sunnitiska majoritetsbefolkningen, som ser väldigt kritiskt på de Iran-stödda paramilitära gruppernas utbredning.

Är vi på väg mot ännu ett internationellt krig mot IS? För tillfället är Irak – som fram till 2017 stöddes av en koalition av mer än 60 länder – ensamt i denna nya kamp. Pengarna har slutat att strömma in och den amerikanska ”partnern” har börjat dra sig tillbaka. I Bagdad tycks IS återkomst paradoxalt nog inte oroa över måttan. Landet plågas nämligen av en rad problem, det ena värre än det andra: ungefär en tredjedel av de 40 miljoner irakierna lever i fattigdom, arbetslösheten är den högsta på över 20 år och rädslan för konflikter mellan – eller rentav inom – olika grupper är påtaglig. I huvudstaden är man rädd att de rivaliserande shiitiska miliserna ska ta till vapen mot varandra, medan inbördeskrigets spöke har återuppstått i Kurdistan, med en påminnelse om de blodiga striderna som pågick på 1990-talet mellan Kurdistans patriotiska union (UPK) och Kurdistans demokratiska parti (KDP).

Parlamentsvalen som hölls den 10 oktober bidrog dessutom till att öka spänningarna, då flera aktörer, inklusive de shiitiska miliserna, förkastade valresultatet. Den 7 november attackerades Iraks premiärminister Mustafa Al-Kazimis residens i Bagdad av en drönare – ett attentat som var en direkt konsekvens av turbulensen som följde på valet.

– De politiska krafterna i Irak är koncentrerade på sina egna agendor och tycks inte medvetna om vidden av den fara som IS återkomst utgör, säger den fransk­-irakiske sociologen Adel Bakwan, som just har publicerat en bok om Iraks plågsamma historia.(3)

Till skillnad från de interna grälen i Bagdad och Erbil tycks IS återkomst vara ett fullbordat faktum. Våra informanter inom den federala polisen erkänner att de ”inte gör några framsteg i kampen mot IS” sedan flera veckor och talar försiktigt om ”politiska blockeringar”. IS slagstyrka är numera så stor att jihadisterna kan utföra attacker långt ifrån sina baser. Det var fallet den 30 oktober, då två kurdiska peshmerga-soldater dödades över 50 kilometer norr om Kirkuk, vilket återupplivade debatten om huruvida de irakiska säkerhetsstyrkorna och de kurdiska styrkorna borde samarbeta.

En av flera indirekta frågor som aktualiserats av IS återuppståndelse är huruvida kurderna ska tillåtas återkomma till detta omstridda område. Men inget tyder på att det skulle förbättra säkerhetssituationen. För orsaken till att IS överlevde det militära nederlaget 2017 är att krig och antiterroroperationer inte löser några problem på egen hand. I brist på en verklig politisk vilja att ena de rivaliserande grupperna och områdena i Irak tycks historien vara dömd att upprepa sig. Inte minst med tanke på att vedergällningsprincipen som tillämpas av den irakiska säkerhetsapparaten bara förstärker hatet och misstron hos en befolkning som i snart 20 år bara har upplevt militär ockupation eller marginalisering. Det är i detta politiska, säkerhetsmässiga och socioekonomiska vakuum som IS bara fortsätter att befästa sina positioner.


Texten är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique
Översättning: Jonas Elvander

Fotnoter


 ”ISIS thrives in Iraq’s ’money and death’ triangle”, Newlines Institute, Washington, DC, 11 augusti, 2020,
La Guerre civile irakienne. Ordres partisans et politiques identitaires à Kirkouk (2003–2020), Karthala, Paris, 2021.
L’Irak, un siècle de faillite. De 1921 à nos jours, Tallandier, Paris, 2021.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]
Kultur 16 april, 2024

Konstnär stänger Israels paviljong på Venedigbiennalen

Israels paviljong 2024. Foto: Flamman
Israels paviljong på tisdagen den 16 april. Foto: Flamman.

”Inte förrän en överenskommelse om eldupphör och frisläppande av gisslan har uppnåtts”. Med det kravet sade konstnären Ruth Patir, som skulle representera Israel på konstbiennalen i Venedig, in sin medverkan.

De sista förberedelserna är just nu igång inför öppnandet av den 60:e upplagan av Venedigbiennalen. På grund av kriget i Gaza har frågan om Israel ska delta varit het och gett upphov till många protester, inte minst initiativat Art not Genocide Alliance, ANGA (Konst, inte folkmord) som krävt att landet ska uteslutas från biennalen samt plattformen Bidoun projects, som under pressvisningsdagarna 18 och 19 april anordnar poesiläsningar för att uppmärksamma Palestina.

På tisdagsmorgonen kunde förbipasserande utanför Israels paviljong läsa en uppklistrad lapp på glasväggen: ”Konstnären och curatorerna för israeliska paviljongen kommer att öppna utställningen när överenskommelse om eldupphör och frigivning av gisslan har uppnåtts.” Konstnären som satt upp detta ultimatum är den som förra september valdes ut att representera Israel, Ruth Patir.

I ett uttalande till New York Times säger Patir: ”Jag avskyr det, men jag tror att det är viktigt.” Curatorerna Tamar Margalit och Mira Lapidot, uppges inte ha informerat den israeliska regeringen, uppger samma tidning.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Krönika 16 april, 2024

Unga klimataktivister demonstrerar framför riksdagen. Foto: Christine Olsson/TT.

Det finns ett fotografi på mannen med den svarta resväskan som går över den kullerstensgata som breder ut sig mellan Sveriges riksdags huvudbyggnader. Med målet i sikte – Riksdagshusets korridorer – väljer han att kliva rakt över ett gäng ungas banderoll som säger: ”Climate justice = social justice”.

Mannen med resväskan är sverigedemokraten Tobias Andersson, och fotografiet ramar in den konflikt som ungdomar runtom i världen lever i: den mellan förnekelse av klimatkrisens allvar och unga människors framtid.

Aktivisterna på fotografiet ler, men Andersson ser dem inte i ögonen. Trots den självsäkerhet han försöker utstråla känner han sig uppenbarligen obekväm.

Det är inte första gången som Andersson trakasserar aktivister i stället för att prata med dem på ett ärligt sätt. Ett exempel är att han 2022 av Dagens ETC avslöjades uppmuntra en trollarmé att ”konfrontera” klimataktivister.

Om Andersson är obekväm med att föra samtal är det inget mot när ungdomar från rörelsen Ta tillbaka framtiden tog sig in på fossilbolaget OKQ8:s kontor under hösten 2023. De följde efter en tankspridd man i kostym genom entrén och stannade till vid ett konferensbord. En av tiotalet välklädda mötesdeltagare runt bordet, i en annars förvånansvärt tom kontorslokal, frågade: ”Hur kom ni in egentligen?” En av de unga gav det uppenbara svaret: ”Genom dörren.”

Det är inte första gången som Andersson trakasserar aktivister i stället för att prata med dem på ett ärligt sätt.

Jag själv deltog med nöje vid båda de händelser som beskrivs ovan. Mannen på OKQ8 verkade förvånad över vår praxis att använda dörrar för att ta oss in i byggnader. Inte så märkligt med tanke på att han och kollegorna verkar lika förvirrade vad gäller andra uppenbara orsakssamband – som den mellan utsläpp och klimatkris. Vi hade uppenbarligen valt rätt plats att framföra vårt budskap på, eftersom vi fick prata med de personer som kan göra mest åt klimatkrisen, men samtidigt är mest ointresserade av att ta tag i saken.

Ungdomar däremot är tillräckligt handlingskraftiga för att stå upp för sina egna och andras rättigheter, och dessutom tillräckligt rakryggade för att föra dialog med sina motståndare. Vi berättar vad som är välkänt sedan decennier tillbaka: om orsakssamband mellan fossilutsläpp och uppvärmning som bland andra oljejätten Exxon har hemlighållit sedan 70-talet.

Det är dags för fler att ta efter unga människors förmåga att aktivt skapa möten där sanningen kan läggas fram. Sådana ärliga möten är en viktig del av det förändringsarbete som runt sju av tio svenskar vill se. Det är effektivt att säga ifrån, och att det är obekvämt när det sker är själva beviset – annars hade politikerna inte trampat på våra banderoller.

Utrikes 15 april, 2024

”Risken för storkrig är mindre nu”

Det israeliska luftförsvaret skjuter ned iranska drönare och missiler. Foto: Tomer Neuberg/AP.

Enligt Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet, har risken för storkrig i Mellanöstern minskat.

I lördags natt skickade Iran nästan 200 drönare och långdistansrobotar mot Israel, varav nästan alla sköts ned av israeliskt och allierat luftvärn. Attacken var en vedergällning för Israels bombning av det iranska konsulatet i Damaskus veckan innan.

Enligt Rouzbeh Parsi (bilden), programchef på Utrikespolitiska institutet, är risken för storkrig dock låg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jonas Elvander
Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.[email protected]