Två dagar före nyårsafton lämnade en sydafrikansk delegation in en tjock lunta vid Internationella domstolen (ICJ) i nederländska Haag. Den 84 sidor långa anmälan innehåller detaljerade beskrivningar av alla Israels brott mot FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord från 1948, i och med kriget mot Hamas i Gaza.
Anmälan hävdar att hundratusentals palestinier är offer för folkmord enligt den definition som FN-konventionen använder. Det handlar dels om de 21 110 namngivna palestinier som dödats, inklusive över 7 729 barn, samt de över 55 243 som skadats och de minst 355 000 som tvingats fly. I anmälan nämns handlingar som begåtts i syfte att förgöra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp. Texten fördömer även Hamas massaker av civila och gisslantagande den 7 oktober, men hävdar att ”ingen väpnad attack på en stats territorium, oavsett hur allvarlig den är […] kan utgöra något som helst rättfärdigande för eller försvar av brott mot Folkmordskonventionen.”
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Anmälan har lett till ramaskri i Israel. Regeringens talesperson Eylon Levy har avfärdat den som ”Sydafrikas absurda blodsanklagelse”, med hänvisning till en medeltida antisemitisk trop om blodtörstiga judar, och hävdat att det rör sig om förtal av judar.
Huruvida domstolen går vidare med fallet och bedömer att Israel gjort sig skyldigt till folkmord är dock ännu inte säkert. Fanny Holm (bilden) är lektor i rättsvetenskap och forskar om internationell straffrätt vid Umeå universitet. Hon tror att domstolen kommer att ta upp fallet men är inte säker på att den kommer att ge Sydafrika rätt.
– Min bedömning är att Internationella domstolen har jurisdiktion och därför kan ta upp fallet. Jag vill däremot inte uttala mig om det sannolika i att det här kommer att bedömas som folkmord av ICJ. Ett folkmord är ju enligt folkmordskonventionen vissa särskilt uppräknade gärningar som begås i avsikt att helt eller delvis förinta en grupp, säger hon till Flamman och fortsätter:
– En sak som påverkar bedömningen är om det går att påvisa ett särskilt uppsåt att förinta en grupp. Ofta behöver man lägga ett pussel av många faktorer för att kunna fastslå detta, till exempel antal offer, förekomsten av hatpropaganda, strukturell diskriminering, hur systematiskt brotten genomförts.
Sydafrikas anmälan är dock detaljerad. Åtta sidor ägnas åt att lista uttalanden från israeliska makthavare som kan påvisa uppsåt till folkmord. Till exempel har israeliska ministrar och makthavare kallat Gazaborna för ”monster”, ”mänskliga djur” och ”mörkrets barn”, vägrat göra åtskillnad mellan Hamas-soldater och civila och talat om att kärnvapenbomba Gaza och svälta befolkningen. Även Israels vägran att bistå de 1,9 miljoner flyende civila med tillräckliga förnödenheter, vilket enligt Läkare utan gränser riskerar att leda till en humanitär katastrof, anges som bevis för uppsåt till folkmord.
Om ICJ går vidare med det lär det befästa erga omnes partes som rättslig doktrin, vilket kan öppna
för flera liknande fall i framtiden.
Oavsett vad som händer tror Fanny Holm att domstolen kan komma att upprätthålla några av de provisoriska åtgärder som Sydafrika kräver att Israel vidtar. Bland dessa ingår att genast upphöra med den militära operationen i Gaza, säkerställa att israeler inte uppmanar till folkmord och att de som gör det ställs inför rätta, att förse civilbefolkningen med tillräckliga förnödenheter, bevara bevis, framlägga rapporter om åtgärderna samt att hindra att situationen förvärras.
– Det finns flera andra pågående mål om folkmord vid ICJ, till exempel i Myanmar och i Ukraina, men endast ett fåtal avgjorda fall att basera jämförelsen på. Däremot skulle jag inte bli förvånad om ICJ beslutar om vissa av de provisoriska åtgärder som Sydafrika har begärt, särskilt kravet på Israel att vidta åtgärder för att förebygga folkmord, säger hon.
En orsak till att ICJ kan komma att acceptera några av kraven är att de berör själva kärnan i Folkmordskonventionen. En annan är att Sydafrikas anmälan är baserad på en relativt ny rättsdoktrin kallad erga omnes partes. Denna tillåter vilken stat som helst som ingår i ett avtal att dra en annan stat inför rätta, även om staten inte själv är direkt inblandad i konflikten, eftersom brottet angår alla stater inom avtalet. Den användes först när Gambia drog Myanmar inför rätta vid ICJ 2019. Sedan dess har Nederländerna och Kanada lagt fram en liknande anmälan mot Syrien på samma rättsliga bas, för att förhindra användningen av tortyr och se till att bevis inte försvinner.
Beslut om provisoriska åtgärder kan komma inom veckor eller månader, men en slutgiltig dom kan dröja flera år: i fallet Gambia mot Myanmar tog det två och ett halvt år innan domstolen fällde ett första avgörande. Men enligt en analys från juridiska institutionen vid New York University kan fallet få stora konsekvenser ändå. Om ICJ går vidare med det lär det befästa erga omnes partes som rättslig doktrin, vilket kan öppna för flera liknande fall i framtiden. På så sätt kan Sydafrikas anmälan, tillsammans med Gambias samt Nederländernas och Kanadas, bidra till att revolutionera sättet som folkmordsanklagelser hanteras på av den internationella rätten.
Samtidigt finns det en risk för negativa konsekvenser. Till exempel kan rättsprocesserna leda till att fler länder kommer dra sig för att underteckna internationella rättsliga avtal i framtiden. Vissa stater har till exempel redan vägrat erkänna den Internationella brottmålsdomstolen ICC, som till skillnad från ICJ ställer individer och inte stater inför rätta, däribland Israel och USA. Sådana beslut kan alltså komma att bli vanligare i framtiden om erga omnes partes normaliseras.
Israels bojkott av ICC har dock inte hindrat enskilda israeler från att anmäla Hamas för folkmord vid tribunalen, just eftersom den behandlar individer och inte stater. Samtidigt har ICC också en pågående utredning mot israeliska individer, trots att Israel inte erkänner den.
– Vid ICC omfattar utredningen hela situationen. Jurisdiktion finns både territoriellt, för vad som sker i Gaza, och för palestinska medborgare, säger Fanny Holm.
– Sydafrika menar att dessa personer har agerat åt staten Israel, och på så sätt görs staten ansvarig. Anledningen till att talan förs vid ICJ kan vara för att utkräva ansvar av staten Israel, och inte ”bara” individer. En annan kan vara att komma åt de provisoriska åtgärder som ICJ kan döma ut. Det ska tilläggas att Sydafrika är ett av de länder som även har hänskjutit situationen i Palestina till ICC nu i november. ICC:s åklagare hänvisade dock i uttalande till att det redan pågår en utredning.
Även Fanny Holm tror att utredningarna kan komma att få stor betydelse för den internationella rättens utveckling i framtiden.
Samtidigt finns det en risk för negativa konsekvenser. Till exempel kan rättsprocesserna leda till att fler länder kommer dra sig för att underteckna internationella rättsliga avtal i framtiden.
– Det är viktigt att rättsprocesserna får ha sin gång. Vad som blir utfallet i de nu pågående målen vid ICJ som rör folkmord blir viktigt men även utfallen av utredningar vid ICC. Vi ska också inte glömma att det finns andra brott än folkmord och folkmordskonventionen. ICC utreder även krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggressionsbrottet och de första två skulle kunna vara aktuella i Gaza. Även dessa är allvarliga internationella brott.
– Jag tror att det långsiktigt viktigaste för det internationella rättssystemet är att visa att man klarar av att genomföra rättssäkra processer, och det kommer att ta många år innan vi ser facit för situationen i Gaza.
