Vänsterns resultat i valet Italien kallas redan ”Katastrofen”. Inte en enda kommunist, socialist eller grön kom in i parlamentet på den gemensamma Regnbågsplattformen. Nu ifrågasätts beslutet att upplösa det största Rifondazione Comunista (PRC) till förmån för ett nytt Regnbågsparti.
I traditionellt urstarka fästen som Toscana och Emilia-Romagna gick vänstern från sammanlagt 13,4 till 4,5 procent (Toscana) och från tio till tre procent (Emilia-Romagna). I regionen Lazio (som innefattar Rom) gick Regnbågsalliansen från 13 till tre procent. Vänstern fullkomligt utraderades. Tidningen La Repubblica kallar vänsterns resultat för en ”veritabel jordbävning”.
Det började med en allians, Regnbågsalliansen, som inför detta nyval skulle vara med och besegra utmanaren Silvio Berlusconi. Vid bildandet hoppades frontfiguren Fausto Bertinotti, inte orealistiskt, på 15 procent av rösterna. Prognosen skrevs ganska snabbt ned till 7,5 procent och den siffran delades också av statsvetare och valanalytiker. I valet landade Regnbågsvänstern på 3,1 procent i parlamentets underhus och 3,2 procent i senaten. Av PRC:s egna över 40 mandat i både senat och underhus finns inte ett enda kvar.
”Vänstern har uppenbarligen tappat kontakten med realiteterna i landet”, skriver den till PRC närstående tidningen Liberaziones chefredaktör Piero Sansonetti efter valet. Ingen av de fyra partierna i alliansen, PRC, det mindre kommunistpartiet PdCI, De gröna eller det lilla socialistpartiet, hade räknat med ett så dåligt resultat.
Av de slutsatser man kan dra från vallokalsundersökningar, har alliansens väljare gått till Walter Veltronis nya Demokratiska partiet (PD). I Lombardiet har en inte oansenlig mängd gått till det främlingsfientliga och lokalpatriotiska Lega Nord. I de viktiga industriområdena i norr blev Lega Nord starkaste parti, med hela 30 procent, och särskilt många gröna röster verkar ha gått till det mot centralmakten i Rom kritiska Lega Nord. Betydande förluster för Regnbågen har också gjorts till före detta antikorruptionsdomaren Antonio di Pietro gruppering närstående PD och till sofflocket.
Analytiker pekar på flera faktorer som var ogynnsamma för vänstern. För det första ville varken Walter Veltroni eller, naturligtvis, hans utmanare Silvio Berlusconi, ha något alls med Regnbågsalliansen att göra. Det gjorde att vänstern hamnade så att säga offside i valdebatten. Någon verklig opposition uppfattades de inte som, partierna hade ju haft ministrar i den svaga, avgående Romano Prodi-regeringen, och i och med Veltronis starka avståndstagande räknades de inte heller som regeringsunderlag.
Nu kommer stenhård kritik från vänster inom PRC, det parti som skulle bli ledande i Regnbågsalliansens omvandling till ett självständigt parti där de små partierna som ingår skulle upplösa sig själva. Att detta kommer att ske efter detta katastrofval är dock högst osannolikt.
Förutom partiledaren Fausto Bertinotti avgick partisekreteraren Franco Giordano och hans närmaste medarbetare i veckan. Enligt tyska Junge Welt är det framför allt beslutet att avskaffa Rifondazione Comunista till förmån för Regnbågen som kritiseras, som allra hårdast av den avgångne socialministern Paolo Ferrero och parlamentsledamoten Giovanni Russo Spena.
– Efter katastrofen i det här valet vore det politiskt vansinne att upplösa Rifondazione, säger Russo Spena till tidningen.
Sammanslagningen blev aldrig lyckad och ett enhetligt parti med en röst var långt borta. Öppna stridigheter har troligen bidragit till valförlusten.
Vänsterns regeringsdeltagande betalade sig dessutom mycket dåligt. Efter att ha fällt en center-vänster-regering tidigare beslutade sig PRC denna gång för att helhjärtat gå in Romano Prodis regering från 2006. Tanken var en samling för att göra allt för att slippa Berlusconis styre av Italien, som uppfattades som ett reellt hot mot landets demokrati. Men Prodi-regeringen har varit svag och splittrad och regerat under ekonomiska tider av närmast recessionsliknande tillstånd. Italiens ekonomi kommer enligt rapporter knappt att växa alls och landets del av världsmarknaden och lönenivåer sackar efter.
Italien kommer den närmaste tiden att styras av mediemogulen, populisten och högermannen Silvio Berlusconis allians Frihetens folk, bestående av hans eget parti Forza Italia och de två allianspartierna, nyfascistiska Alleanza Nazionale och främlingsfientliga Lega Nord.
