Den 7 mars sköts där en man till döds i en lägenhet där även ett nioårigt barn vistades. Den 30 mars friades en man som misstänktes ha skottskadat två barn, sex och sju år gamla, under ett bråk vid en lekplats för två år sedan. Samma år sköts en 25-åring ihjäl på en skolgård. Den 18 april skedde sedan en sprängning i ett flerbostadshus. Och även utanför mitt eget hus har skjutningar ägt rum som lyckligtvis ännu inte har resulterat i att någon människa har dödats eller skadats. Bara för att nämna några exempel. Flera av dem tros ha kopplingar till det lokala ”Flemingsbergsnätverket”.
”Stockholm har inte alls blivit kallt”, skriver Thomas Wederus i Flamman (20/2023) och jämför staden med Medellin, men en bättre jämförelse är med Sverige för 20 år sedan. Jag har nämligen sett förändringen på nära håll.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!