När småbarnspappan i den gröna täckjackan slår ned blicken i bordet framför sig har klockan hunnit bli tretton minuter
över tio.
Det är en vanlig marsförmiddag i Göteborgs tingsrätts J-sal och snart ska mannen genom sin offentliga försvarare erkänna att han vid åtta tillfällen under våren 2006 tagit ut pengar för vård av sjukt barn, när han i själva verket arbetat som vanligt vid en av banorna på Volvos fabrik ute i Torslanda.
– Jag vet inte varför. Jag tänkte fel. Jag hade ingen tanke att göra så, förklarar han och lyfter för en stund blicken från bordsskivan.
Under resten av den dryga timmen långa rättegången återgår småbarnspappan till att hålla blicken kvar mot bordet, som om han skäms inför oss åtta som sitter i salen: de tre nämndemännen, rättens ordförande och protokollföraren vid hennes sida, åklagaren, hans egen advokat i mörk kavaj och så jag som ensam åhörare.
Och han tar aldrig av sig den gröna täckjackan.
Den 40-årige småbarnspappan tillhör de grupper som Försäkringskassan fick 300 miljoner kronor extra av regeringen för att granska under åren 2006 och 2007. För pengarna anställdes 150 nya heltidsarbetande bidragsjägare inom myndigheten.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingarna fick samtidigt 120 miljoner kronor och det har till och med instiftats en ny lag, Bidragsbrottslagen, som ska fälla dem som ger oriktiga uppgifter eller på annat sätt vilseleder myndigheter som betalar ut bidrag och ersättningar. Men även de myndigheter som inte fått extra anslag av regeringen lägger allt större summor på jakten efter fuskare.
Före detta års slut har Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens, Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets jakt på fifflare, som småbarnspappan i den gröna täckjackan, tillsammans kostat skattebetalarna mer än 1,6 miljarder kronor.
Det sker samtidigt som ingen riktigt vet hur stort problemet med fusk egentligen är.
Diskussionen om myndigheternas slapphänta behandling av fuskarna inleddes med att tv-programmet Uppdrag granskning i januari 2005 sände det första av fyra program om fuskandet i välfärdssamhället.
– Det krävs en nationell samling mot det fusk som förekommer, förklarade dåvarande finansministern Pär Nuder.
Den 12 maj samma år tillsatte regeringen på finansministerns initiativ Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystem, populärt kallad FUT-delegationen, med uppdrag att ”förhindra olika former av oegentligheter, liksom verka för att regler som inbjuder eller kan ge upphov till sådana företeelser ändras”.
Idag, fyra år senare, har kontrollorganisationerna svällt betydligt inom alla myndigheter som handskas med bidrag och ersättningar. Försäkringskassan står för större delen av alla utbetalningar och är också den myndighet där kontrollorganisationen svällt kraftigast. För fem år sedan hade Försäkringskassan avsatt 49 heltidstjänster till en kostnad av drygt 29 miljoner kronor åt arbetet mot misstänkt fusk. Två år senare hade kontrollorganisationen nästan tiodubblats till att omfatta 458 heltidstjänster för 232 miljoner kronor. Samtidigt har personal i övriga delar av myndigheten fått gå.
Idag arbetar 160 personer på heltid med efterföljande kontroller. Hos Arbetsförmedlingen ska det idag finnas en resursperson och en som sysslar med underrättelse på varje kontor. Det finns drygt 400 arbetsförmedlingskontor i landet.
Centrala studiestödsnämnden har drivit flera uppmärksammade projekt för att få tag i fuskare, en del har gett pengar tillbaka, andra har gått jämnt upp med vad granskningen kostat. Myndighetens totala kontrollverksamhet har svällt från 40 årsarbetskrafter 2005 till årets 57.
Inom personalen finns en utbredd tveksamhet över hur meningsfulla kontrollerna är i förhållande till vad de ger.
– Regeringen lägger ju enorm kraft på det här. Men frågan är om det går att minimera det här och om det är värt besväret. Vår huvudsakliga uppgift är ju att hjälpa folk till studier och det kommer i skymundan, säger Klas Elfving, pressekreterare vid CSN.
Att det blivit mer av kontroller har även arbetslöshetskassorna märkt av. Men några siffror över hur stora resurser som ägnas åt kontroll inom det området finns inte.
– Det som skett de senaste tio åren är att allt mer resurser läggs på kontroller, säger Peter Schöneman, avgående kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation.
– Men det stora problemet som vi har är svartarbetet. Där det är ljust är det inte så svårt att kontrollera, men där det är svart är det svårare. Samma slutsats drar de andra myndigheterna som på regeringens uppdrag lägger ner allt större resurser på att jaga bidragsfuskare. Liksom FUT-delegationen, den av regeringen tillsatta gruppen för analys och samordning av arbetet mot bidragsfusket.
Försäkringskassan kan lägga stora resurser på att kontrollera ansökningar och felaktiga uppgifter, men har ändå svårt att upptäcka om en sjukskriven person eller förtidspensionär arbetar svart på ett bygge eller i en butik någonstans. Det är Skatteverkets uppgift och det har inte fått några pengar tillskjutna sedan den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2005 avsatte 225 miljoner kronor för jakten på skattefuskare för åren 2006 och 2007.
– Regeringen har inte gjort någon sär- skild satsning på Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. De driver inte på, speciellt skjuter man inte till med särskilda resurser, säger Lars Johansson (S), vice ordförande i Skatteutskottet.
Den stora satsningen på kontroller och det stora politiska intresset till trots så vet ingen hur omfattande fusket är. Den högsta siffran i debatten kommer, inte helt oväntat, från FUT-delegationen, som låtit en expertpanel uppskatta omfattningen på de felaktiga utbetalningarna.
Experterna kom fram till ett medvetet fusk i storleksordningen tio miljarder kronor varje år, en siffra som alla inblandade myndigheter kritiserat. Å andra sidan har de inte lyckats få fram någon egen skattning av fusket. Tio miljarder kronor kan jämföras med det totala skattefelet i Sverige som, enligt Skatteverket, omfattar 133 miljarder kronor årligen. Varav 80 miljarder tros vara medvetet skattefusk. Till det kommer de uppskattningsvis 50 miljarder som redan tros ligga placerade i skatteparadis i utlandet.
Klockan tickar ned för lunch när småbarnspappan i den gröna täckjackan sitter i Göteborgs tingsrätts J-sal, för att få domen uppläst för sig. Två månaders fängelse för åtta fall av bedrägeri och försök till bedrägeri. Han har redan betalt tillbaka de 17 072 kronor som Försäkringskassan krävt tillbaka av honom och förlorade sitt arbete efter åtta år på Volvo.
Han går på a-kassa men döms att själv betala kostnaderna för sin försvarare.
Daniel Olsson
INGET TILL SKATTEVERKET
”2008 var ett år under knapphetens stjärna”, inleder Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand myndighetens senaste årsredovisning.
Sverige har en av Europas mest kompetenta skattemyndigheter. I inget annat land är det billigare att driva in skattepengar från medborgarna än i Sverige. Det kostar drygt 50 öre per hundralapp. I motsats till vad som ofta påstås är också Skatteverket relativt populärt bland skattebetalarna – inte minst hos småföretagare.
Och Skatteverket har som målsättning att halvera skattefelet till år 2012. Ett mål man har svårt att nå, men omprioriteringar inom den egna verksamheten har frigjort pengar. Under de senaste åren har antalet nedlagda arbetstimmar vid Skatteverkets skattebrottsenhet ökat med 50 procent.
Men det har skett utan extra resurser.
Trots upprepade påstötningar mot regeringen så har Skatteverket tvärtom tvingats minska sin personal.
– Vi har drygt 10 000 anställda. Förra året fick vi minska vår personal med 500 personer. I år ser det ut att bli ytterligare 500. Om vi inte får mer pengar i höst blir det riktigt besvärligt, då kommer vi tvingas minska med lika mycket också nästa år, säger Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand.
– Vår budget ligger fast men våra uppgifter ökar hela tiden. Ibland känns det som om vi ska ta hand om allt. Nu ska vi ta hand om de nya ID-korten, säger kollegan Ulf Hornegård, som i flera år arbetat för att förebygga skattebrottslighet.
En liknande utveckling sker hos Ekobrottsmyndigheten, som ska bekämpa den mest avancerade ekonomiska brottsligheten. De har också sett personalminskningar samtidigt som myndigheten fått alltfler uppgifter. Bland annat ska Ekobrottsmyndigheten bära ett tungt lass i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. I övriga Europa ser läget något annorlunda ut. Med Tyskland som den drivande motorn prioriteras idag jakten på de stora skattebedragarna och insatser har skett mot olika skatteparadis.
Tyska skattemyndigheten skapade rubriker häromåret, när det avslöjades att de betalt en tidigare anställd vid en bank i Liechtenstein för information som denne stulit från sin före detta arbetsgivare. Den informationen nådde sedan flera länders skattemyndigheter, däribland Sverige.
Under det nyligen genomförda G20- mötet i London var också skatteflykten och skatteparadisen en viktig fråga. Men varför diskuteras inte skatterna i Sverige på samma sätt?
– Det är väl en politisk styrning. Vi har ju alltid kämpat och kommer alltid kämpa mot skattefuskare. Vi vet att svartjobben och utlandstransaktionerna står för ungefär 110 miljarder varje år. Det är där vi lägger vår kraft, säger Ulf Hornegård vid Skatteverket.
Inför höstbudgeten begär Skatteverket nu 225 miljarder kronor för år 2010 och 402 miljarder för året därpå. Under de senaste åren har liknande äskanden fått kalla handen från regeringen.
Daniel Olsson
SÅHÄR GJORDE VI
I en rapport från FUT-delegationen från år 2008 framgår omfattningen av kontrollerna inom respektive myndigheter. För en del myndigheter är omfattningen i årsarbetskrafter, andra i kostnader. För åren före och efter har samtliga årsredovisningar, rapporter till regeringen och regleringsbrev granskats.
Vid ett fåtal fall där uppgifter inte har gått att få fram på annat sätt har uppskattningar av antalet årsarbetskrafter gjorts av tjänstemän på de berörda myndigheterna.
För en del år har totalsumman räknats fram som ett resultat av antalet årsarbetskrafter multiplicerat med driftkostnaden per årsarbetskraft som redovisats i myndighetens årsredovisning för det året. För den beräknade kostnaden för år 2009 har driftkostnaden per årsarbetskraft för år 2008 använts vilket troligtvis gör det årets kostnader något lägre än vad det skulle vara.
