Kärnreaktorn utvecklades i USA under andra världskriget i syfte att producera kärnvapen, inte för att producera elström. Det kan knappast finnas ett dummare sätt att koka vatten för att driva elkraftsturbiner. Även Sveriges kärnprogram utvecklades för våra, under 50-talet mycket långt gångna, planer på egna kärnvapen.
Uran är farligt redan i sin ursprungsform, och efter kärnklyvning blir restprodukterna extremt farliga i hundratusentals år. Inget land har någon rimlig plan för vad som ska göras med avfallet. Bara i Sverige har redan drygt 7 000 ton högaktivt avfall producerats.
Innan olyckan i Harrisburg 1979 påstod experter att kärnkraftsolyckor maximalt skulle ske en gång på 1 000 år. Men vi har redan haft tre stora olyckor (Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima) plus ett oräkneligt antal mindre tillbud. Fler stora kärnkraftsolyckor kommer att inträffa – det är bara en tidsfråga.
Som en direkt följd av härdsmältan i Harrisburg höll Sverige 1980 en folkomröstning som fick riksdagen att besluta om total avveckling av svensk kärnkraft till år 2010. Varför ska vi ha en riksdag om dess demokratiskt fattade beslut inte följs?
Vi har redan tillgång en enorm kärnkraftsreaktor på behörigt avstånd: Solen! På bara två timmar strålar den lika mycket energi över jorden som hela mänskligheten i dag skapar på ett helt år. Den totala potentiella energimängden i allt uran på jorden är mindre än vad solen automatiskt sänder oss på en enda dag.
Rent ekonomiskt var sol-el redan 2021 billigare är kärnkrafts-el och fördelen för solen kommer bara att öka med tiden. Sedan 2009 har priset på sol-el gått ned med hela 90 procent, medan priset för kärnkrafts-el i stället ökat 36 procent.
Kärnkraft är inte en ”hållbar” energikälla. Trots att politiker nu ”bestämt” det håller naturen inte med. Allt uran på jorden skapades ur explosioner av gigantiska stjärnor för mycket länge sedan, innan vårt eget solsystem ens fanns. Någon nybildning av uran sker inte. Det är alltså en väldigt ändlig och ohållbar resurs.
Industrin skriker nu efter ofantligt stora mängder el för den ”gröna omställningen”, som inte är så grön vid närmare granskning. Industrin använder helt enkelt ett modeord för att ursäkta ”business as usual”. Men ohämmad egennytta, exploatering och överkonsumtion tjänar inte det allmänna bästa. Det näringslivet och alla medborgare måste inse är att vi måste ”rätta munnen efter matsäcken”. Oändlig tillväxt är inte möjlig i en ändlig värld. Vi har redan för länge sedan passerat gränsen för vad som är hållbart. Den som vill använda kärnkraft för att än snabbare driva jorden till att bli obeboelig för framtida generationer kan bara vara en kortsiktig egoist. Framtidens dom över generationerna som levde på 1900- och det tidiga 2000-talet kommer knappast vara nådig. Tänk om romarna eller vikingarna hade lämnat en sådan ”present” i arv till oss: deras ekonomier och civilisationer sedan länge historia, men problemen i behåll.
Kärnreaktorer borde aldrig ha konstruerats, men nu kan vi åtminstone vara kloka nog att avveckla dem – och absolut inte bygga fler!
