Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – eller som Nobelkommittén själv i ren desinformation kallar det: ”nobelpriset i ekonomi” – delades i måndags ut till den tidigare chefen för USA:s centralbank Ben Bernanke, samt ekonomerna Douglas W. Diamond och Philip H. Dybvig. Det var ännu ett magplask från en kommitté som gör sig allt mer irrelevant för varje pris de delar ut.

Bernanke ges erkännande för att ha räddat USA från en ekonomisk kollaps av 30-talssnitt i samband med finanskrisen 2008. Det stämmer att han var fast besluten om att inte upprepa misstagen som ledde till den stora depressionen 80 år tidigare. Att detta innebar att man räddade bankerna medan miljontals – främst svarta – amerikaner tvingades lämna hus och hem i den största folkvandringen sedan just depressionen förväntas allmänheten dock glömma.

Bernanke, Diamond och Dybvig anses också ha gjort banbrytande upptäckter i hur banker fungerar. Förutom ironin i att Bernanke inte tyckte det fanns några som helst problem med de amerikanska bankernas verksamhet så sent som 2007, och därmed blev tagen på sängen av finanskrisen, så lämnar den beskrivningen en del i övrigt att önska. I en illustration som riksbanken tagit fram för att ett barn ska förstå hur Bernanke och kompani tror att bankväsendet fungerar framställs bankerna som ”mediatörer” mellan individer och företag. Människor med Super Mario-stora guldmynt kommer och sätter in dem på sin bank, som i sin tur lånar ut dem till företag. Dessa investerar mynten i lukrativa verksamheter som gör att pengarna mångfaldigas innan de kommer tillbaka till banken som sedan lånar ut dem igen.

Denna antikverade syn på banker har i princip övergetts av alla seriösa ekonomer i dag. Det är nu allmängods att banker själva skapar pengar ur tomma intet genom att ge lån, inte genom småsparares insättningar. Men för en riksbank som 1968 instiftade ett eget ”nobelpris” för att styra den ekonomiska debatten i en mer liberal ideologisk riktning spelar sådant mindre roll. På sociala medier gav priset upphov till såväl hån som sorg hos stora delar av ekonomkåren, vars yrke allt mer har kommit att solkas av priset. ”Visste du att en bank kan kollapsa om tillräckligt många sparare plockar ut sina pengar samtidigt?” frågade Nobelstiftelsen i en tweet i ett försök att interagera med allmänheten. Lyckligtvis förstår allt fler mer än den och riksbanken tror, inklusive att priset borde läggas ned.