CARACAS Jorge Fernández är generalsekreterare för den nya Bondefederationen i delstaten Zulia, vid gränsen mot Colombia, och uppger att här har 15 av de 120 bondeledarna mördats. Det är också i detta rika län, där 40 procent av landets bästa odlingsbara jord och 50 procent av landets olja återfinns, som motståndet från jord- och boskapsägare är störst mot jordreformen.
De colombianska paramilitära grupperna utpekas som de ansvariga för morden. Jordägarna anklagas för att hyra in dessa professionella mördare för att förhindra att jordreformen konsolideras.
Den andra fasen i jordreformens införande inleddes i februari i år då 1,2 miljoner hektar mark överlämnades till bondekooperativ som bildats av jordlösa bönder. Men det handlar inte enbart om jord utan också om teknisk hjälp, krediter, traktorer och till och med säkerhetsstöd.
En oundgänglig faktor för en framgång för jordreformen har varit organiseringen av bönderna. Bildandet av den nya Bondefederationen har blivit en vagel i ögat på Fedenaga, den gamla Jord- och boskapsägarföreningen. Denna deltog aktivt i både statskuppen den 11 april 2002 som under protest- och sabotageaktionerna i december-januari, 2002-2003. Den anklagas också för att aktivt anlita de colombianska paramilitära grupperna.
José Agustín Campos, ordförande för den nya bondefederationen, anser att Lagen om Jord är ett ”instrument som symboliserar jord, bröd, arbete, fred, frihet, demokrati och jämlikhet”.
– De som räds denna lag är de som tog över det Nationella Jordbruksinstitutet men som i dag inte kan uppvisa juridiska dokument som bevisar att de har laglig rätt till de marker de tog över för flera decennier sedan.
Den nya Bondefederationens ledare väntar nu på att de nya Böndernas säkerhetsbrigader ska bromsa våldet på landsbygden och förhindra att fler bondeledare dör.
Enligt Jorge Fernández gynnas 70 procent av bönderna av jordreformslagen. Men motståndet från godsägarklassen är mycket hårt, trots att lagen är relativt moderat.
I delstaten Zulia har över 5.000 bondefamiljer gynnats av lagen, som länge har varit ett mål för bönderna.
Men Fernández varnar också för den besvikelse som kan bli fallet om Högsta Domstolen dömer till jordägarnas förmån i de fall som har överklagats.
Lagen om jord utgör ett av 49 lagdekret som undertecknades av president Hugo Chavez den 13 november 2001. Den fick den politiska oppositionen, från högern till socialdemokratiska AD, att se rött. Fem månader senare, den 12 april upphävde kuppledaren Pedro Carmona, ordförande för Arbetsgivarföreningen Fedecamera, de 49 lagarna och Venezuela som en ”Bolivariansk republik”.
Men lagen i sig är inte särskilt revolutionär eller avancerad. Den strävar i stället efter att ta över all jord över 5 000 hektar som inte brukas, jord som ligger i träda och som kanske väntar på att bli föremål för markspekulation eller liknande men som inte producerar mat.