BUENOS AIRES. I omvärlden har president Nestor Kirchner utmålats som en progressiv, demokratisk president med vänstersympatier. Han har effektivt tystat Mödrarna på Plaza de Mayo. ”Barrios de Pie”, en del av Piqueterosrörelsen, är mer Kirchnervänlig än Kirchner själv, sa en tysk journalistkollega i en kommentar till denna omsvängning. ”De till och med agerar som stormtrupper för Kirchner mot sina tidigare allierade inom piquiterosrörelsen”.

Splittrad vänster
Patricio Echegaray är ordförande för kommunistpartiet. Han kandiderar till parlamentet under valfronten ”Encuentro Amplio”, EA, Bred samling. Det är en rörelse med kommunistpartiet som kärna och ett mindre antal vänsterpartier och sociala rörelser som inramning. Echegaray har suttit i länsparlamentet för Buenos Aires men valdes då under den Förenade vänsterns listor 2000. Nu har den viktigaste alliansbrodern, det trotskistiska MST, valt att gå sin egen väg eftersom alla andra vänsterpartier i Argentina, och det är en stor flora, framför allt med trotskistiska ”tendenser”, uppträder med egna listor eller bojkottar valet.
– Valkampanjen genomförs med stora problem eftersom regeringen med alla medel försöker förhindra att den konsekvent revolutionära delen av vänstern får utrymme i massmedia. Men våra medlemmar och sympatisörer gör en stor kraftansträngning när de knackar dörr, genomför möten på fabriker och arbetsplatser eller på skolor och universitet.
Vilka är de viktigaste valfrågorna för EA?
– Den ekonomiska valplattformen sätter arbete och sysselsättning i förgrunden, löneökningar och ökade pensioner.
Varför är vänstern så splittrad inför valet?
– Det är den inte, för vi är inte en valrörelse. Men det är typiskt för en del av den argentinska vänstern som saknar maktperspektiv. De föredrar en liten allians med ett litet antal ledamöter i parlamentet i stället för att arbeta för en bred samling som kan utgöra ett reellt politiskt alternativ. Kommunistiska partiet har inte den tillräckliga styrkan och därför krävs det allianser med vänstern och andra krafter som bygger på ett politiskt avancerat program för Argentina.

”Trasborgerskap”
Om de officiella kandidaterna från de stora partierna menar kommunistpartiets generalsekreterare att nästan alla har deltagit i både Menems som Duhaldes regering. Många har även deltagit i militärdiktaturens regering som ministrar eller som statsfunktionärer. Echegaray betecknar dem som ett ”trasborgerskap”.
Echegaray menar att Kirchner talar annorlunda än tidigare regeringar, men fortsätter samma ekonomiska politik som gynnar de samhällssektorer som representerar det utländska monopolkapitalet. I dag uppgår stats- och utlandsskulden till över 146 miljarder dollar, vilket utgör cirka 80 procent av landets BNP.
I Argentina har de ekonomiska siffrorna för gas, olja samt jordbruksprodukter förbättrats på grund av höga världsmarknadspriser de senaste två åren. Men arbetslösheten har inte gått ned, inte heller har den ekonomiska situationen förbättrats för de vanliga människorna. Enligt FN:s ekonomiska organ för Latinamerika, Cepal, var 40,2 procent av argentinarna fattiga under 2004 medan 15 procent levde i misär. Detta i ett land där mjölk kastas bort för att inte sänka priserna.
– Vinsterna från olje- och jordbrukssektorn för tio utländska företag ut från Argentina. Samtidigt har utbildningen kollapsat där nästan 70 procent av ungdomarna inte avslutar högstadiet, en miniminivå för att kunna jobba i ett snabbköp eller lager.
Kirchner kallas ”kamrat” av Chavez…
– Håren reser sig på mig när Fidel och Chavez kallar honom för ”compañero”. Man kan bara förstå uttalandet som statsintresse. Kirchner är USA:s man, han deltog i privatiseringen av oljeindustrin, han har varit en viktig allierad till Menem och fortsätter med den politik där ekonomin koncentreras och exkluderar. Därför går det inte att tala om att Kirchner är en ”vänsterman”.