”Inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter kan användas i arbetarklassens intresse.”
Lars Ohly, debattinlägg i Kommunistisk ungdoms interna tidning 1983.
De borgerliga tidningarna upprörs av att ledaren för vänsterpartiet, för 20 år sedan, haft åsikten att klasskampen kan tänkas stå över demokratin. Att demokratin är överordnad intressen och ideologier – som Herbert Tingsten menade att den bör vara – är något de flesta utgår ifrån idag.
Men borgerligheten följer inte Tingsten. Borgerligheten följer allt som oftast Lars Ohlys råd från 1983, fast för egen räkning. Demokratin kan inskränkas, och till och med avskaffas, om det är nödvändigt.
Med några års mellanrum begås statskupper som försvaras av liberala och konservativa skribenter. Två av de senaste är Venezuela och Haiti.
I Venezuela störtades 11 april 2002 Hugo Chávez, president med segrar i sju val och folkomröstningar bakom sig. En militärjunta, med arbetsgivareföreningens ordförande som diktator och en utrikesminister från Opus Dei, inrättades. Sydsvenska Dagbladets Per T Ohlsson skrev strax efter en ledare som hyllade kuppen, ”Adios Chávez”. Magnus Linton skrev under rubriken ”Venezuelas falska hopp” i Expressen att han var ”övertygad om att Venezuelas halvdiktator Hugo Chávez föll mer på eget än på andras grepp.” Men även sedan de flesta fått klart för sig att det var en militärkupp som skett, fortsätter Liberala ungdomsförbundet att ta ställning för samma opposition som varit inblandad i statskuppen och att demonstrera utanför Venezuelas ambassad ”för demokrati” och mot Chávez. Något avståndstagande från kuppmakarna har ännu inte setts till.
I Haiti störtades den folkvalde presidenten Jean Bertrand Aristide den 28 februari 2004. En interrimregering, med gamla anhängare från Duvalierdiktaturens dagar, installerades. Vi vet ännu idag inte hur många som dödats i samband med maktövertagandet, men den inkluderade omfattande terror mot Aristides anhängare. Tom Reeves, amerikansk hjälparbetare, skriver i maj 2004 ”nivån närmar sig vad som skedde vid den förra kuppen, 3 000–5 000 döda under tre års tid”. Men Dagens nyheter har inga större problem med terrorn, varken i sin överslätande nyhetsbevakning eller på ledarredaktionen.
”Det var bäst som skedde, att Aristide gav upp”, säger Mats Lundahl, professor i utvecklingsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till DN den 29 februari 2004, alltså en dag efter kuppen. Lundahl ger också en förklaring till hur det gått till. ”… man skall komma ihåg att protesterna i första stadiet kom från det civila samhället. De organiserades ofta av företagare som blivit förtvivlade över att se alla sina initiativ fastna i statsbyråkratin, över elavbrotten och transportkaoset.” Förtvivlade företagare avsatte en folkvald president. Så ser det ut när den borgerliga klasskampen ställs över demokratin.
Debatten har nu inte bara handlat om att sätta klassintressen före demokratin, utan också om definitionen av demokrati. Dagens Nyheters ledarsida skriver den 8 oktober 2004 att det är ett problem att ordet demokrati används i en vidare bemärkelse. Sådant som ekonomisk demokrati är bara ”låtsastermer”: ”Tvärtom vad Ohly låter påskina har demokrati ingenting med de politiska beslutens innehåll att göra, bara med sättet de beslutas på.” Demokrati är fria val och flerpartisystem, punkt slut. Men inte heller det håller sig liberalerna till.
På DN:s ledarsida citerar Per Ahlin den 12 februari 2004 – före kuppen på Haiti – uppskattande den säkerhetspolitiske experten Max Boot i Financial Times. ”’Val är trevligt men etablerandet av en rättsstat är viktigare’, skriver han. Aristide är förvisso vald, men där någonstans tar det också stopp. Haiti av i dag visar få likheter med en fungerande demokrati. […] Boot menar till och med att haitierna hade det bättre på 1920-talet, då fria val inte var att tänka på, än de har i dag.”
Efter kuppen, den 1 mars, skriver Ahlin: ”Det talas allt oftare om att regeringar har en skyldighet att skydda den egna befolkningen mot övergrepp. Skulle regeringen vara oförmögen, eller rent av ovillig, att ta detta ansvar, kan andra stater ingripa för att stabilisera läget och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det är en i grunden positiv utveckling.”
Dagens Nyheter har alltså förklarat att det man betraktar som demokrati – fria val – är mindre viktigt än ”en rättsstat”. Om inte regeringen kan skydda befolkningen mot övergrepp ”kan andra länder ingripa”. Det är samma argument som Sovjetunionen använde när man invaderade Tjeckoslovakien 1968. På DN:s ledarsida är de gångbara 2004.
I debatten har det framförts att vänsterpartiet ”ända in i våra dagar” inte tagit tillräckligt avstånd från diktaturer. Men medan vänsterpartiet idag knappast skulle stödja en vänsterkupp mot en folkvald regering stöds, bortförklaras och överslätas högerkupper mot vänsterregeringar regelmässigt av borgerlig press och liberala debattörer.
Medan vänsterpartiet sedan länge accepterar att demokrati inte kan inskränkas i klasskampens namn, fortsätter liberaler och konservativa att för sina vänners klassintressen hylla militärkupper.
Detta är människor som har ett så smalt demokratibegrepp att det förefaller meningslöst, men som ändå inte lyckas följa ens denna smala definition av demokrati. Av båda skälen når inte liberalerna i Sverige vänstern till knäna när vi talar om demokrati.
Nu undrar vi bara: har borgerligheten gjort upp med sina diktaturkramare? När kommer ursäkterna till offren för kuppen i Haiti och Venezuela? Och när skall DN lyckas uppfinna en demokratidefinition som man klarar av att själv hålla sig till?
