USA:s inblandning i kriget i Irak 2003 gav utåt en bild av att bekämpa en diktator och islamistisk terrorism men även leka fredsmäklare och att införa demokrati.
Vi som var emot detta skrek oss hesa att det handlar om att imperialisterna gick in för att säkra sina intressen i form av naturresurser, marknadsandelar och en lokal maktbas. Redan då sa vi även att detta inte skulle skapa annat än mer kaos och misär i området.
Som resultat av det kriget och USA:s erbjudande av ett slagfält till Al Qaida, men även kaoset efter Saddam Hussein och revolutionen i Syrien, steg mörka krafter fram representerande fascism, folkmord, kvinnoslaveri och medeltid. Islamiska Staten, daesh.
Hittills har kurdiska styrkor slagits ensamma mot islamisterna, i huvudsak daesh, men även mot Assad-regimen. Kurderna i Rojava bildade YPG och YPJ, folkets och kvinnornas försvarsenheter, och dessa har fått fullt stöd av KCK (PKK:s politiska gren). YPG och YPJ, och även det kurdiska partiet PYD, har varit de krafter som har genomfört och försvarat en demokratisk revolution. PYD har under 2013-2014 bildat tre kantoner i de kurdiska områdena i Syrien: Cizire, Kobane och Afrin. Dessa städer ligger längs med den turkisk-syriska gränsen.
Kobanes geografiska läge har gjort det området mest intressant. På båda sidor av staden ligger gränsövergångar mellan Turkiet och Syrien, båda gränsövergångarna styrs av daesh. I staden Kobane finns ytterligare en gränsövergång och det är den som har en strategisk betydelse för daesh. Att ta över Kobane öppnar möjligheterna för daesh att stärka sitt finansiella och militära stöd från Turkiet.
Turkiet är en av kurdernas största motkraft. Turkiet vill med all sin kraft slå ner de kurdiska upproren, bildandet av kantonerna i Rojava var ett tydligt tecken på ett steg mot mer självbestämmande i de kurdiska områdena. Den turkiska regimen skulle aldrig ha gränser till ett kurdiskt socialistiskt självstyre.
Den 15 september anföll daesh staden Kobane från tre fronter: väst, öst och syd. Den norra delen är gränsen till Turkiet. Med tungt artilleri och en styrka på flera tusen attackerade daesh YPG och YPJ som i sin tur hade tillgång till handeldvapen och en del ”enklare vapen”. Trots den knappa tillgången till vapen har dessa kvinnor och män visat på heroiskt motstånd.
Sedan daesh framfart i Syrien och angreppen mot kurdiska städer i Rojava har PYD och socialistiska krafter i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) bevisat att Turkiet är i maskopi med daesh. Bevis i form av videoklipp har gång på gång visat att Turkiet tillåter att daesh-medlemmar uppehålls, tränas och vårdas i Turkiet. Förnödenheter och vapen till daesh har passerat gränsen från Turkiet till Syrien utan några hinder.
En viktig aspekt i detta är att angreppet mot Kobane är ett angrepp på hela regionen Rojava. Det är ett tydligt angrepp på en början till demokrati och folkets vilja att styra. Därför är det viktigt att världssamfundet inser att Kobane inte bara är ett folkmord och angrepp mot mänskligheten som kommer att gå till historieböckerna, detta stänger även dörren till fred och demokrati i hela Mellanöstern. I denna demokratiska struktur representeras alla oavsett religion, etnicitet eller folkgrupp. Det är dags att väst och andra demokratiska företrädare banar vägen för den gräsrotsrörelse som har fått sitt fäste i Rojava och som är bortom all nationalism, religiös fundamentalism och patriarkat. Det är vägen till kvinnornas befrielse och mer jämställdhet i hemmen men framförallt i samhället.
Slaget om Kobane tänder en ny gnista till nya kurdiska uppror, det pågår protester runtom i världen men framför allt i Turkiet har det nått stora proportioner av uppror. Den kurdiska våren får ett nytt liv!
Fredsförhandlingarna som har pågått mellan Abdullah Öcalan och den turkiska staten måste sättas i verket på allvar, och världssamfundet med EU och USA i spetsen måste sätta hårdare tryck på Turkiet för att komma fram till tydligare lösningar. I dessa tider måste koalitionen spela sin tydliga roll och företräda mänskliga rättigheter. Turkiet i sin tur måste se till att förnödenheter når till andra sidan gränsen.
