President Barack Obama var en av USA:s hårdaste kritiker av kriget innan det inleddes 2003. I ett tal till återvändande soldater på Fort Bragg, North Carolina, säger han:
– Detta är en fantastisk bedrift som tagit nästan nio år att åstadkomma. Vi lämnar bakom oss ett suveränt och stabilt Irak med stor tillförsikt och med en representativ regering vald av folket.
Miljoner döda
Sigyn Meder på från Irak-solidaritet kan inte låta bli att vara upprörd.
– Inte med ett ord berör Obama i sitt tal det oerhörda lidande just denna krigsmaskin, som han så mångordigt och vältaligt hyllar, har förorsakat det irakiska folket. Han har till och med mage att hylla specialstyrkorna, de som utför morduppdrag världen runt, på utpekade fiender utan dom, rättegång eller bevis.
Siffrorna från Irakkriget talar sitt tydliga språk. Enligt vissa uppskattningar har upp mot 1,5 miljoner civila dödats. Uppgifterna om antalet dödade soldater är mer exakta, 194 11, av dessa är 4 484 amerikanska, 10 125 irakiska och resten tillhör ”De villigas koalition”, de andra stater som deltog i kriget. Den irakiska armén räknar nu med 279 000 soldater, nästan en miljon människor, kring tre procent av landets befolkning om man räknar in polis och annan säkerhetspersonal.
Enligt Meder har fem miljoner människor tvingats att fly, två miljoner av dem som interna flyktingar, 43 procent av befolkningen lever i absolut fattigdom. Detta i ett land som före kriget hade det bästa utbildningsväsendet i Mellanöstern och en god sjuvård.
– Dess läkare och professorer mördas eller flyr. Institutionerna för den högre utbildningen har systematiskt förstörts, precis som man förstört och plundrat kulturarvet. Analfabetismen ökar. Amnesty protesterar, jag vet inte hur många gånger de skrivit att Irak är fullständigt rättslöst, man avrättar folk utan varken dom eller rättegång.
Största ambassaden
Det som återstår av truppnärvaron, som allra högst var 165 000 soldater, skall nu inskränka sig till ett hundratal rådgivare. Enligt Al-Jazira kommer det dock att stanna kvar 15 000 legosoldater. Meder har också sett uppgifter att uppemot 5 000 av de fruktade specialstyrkorna kommer att stanna kvar. På ambassaden i Bagdad, världens största ambassad någonsin, kommer det att finnas 16 000 personer, på jättekonsulaten i Basra och Erbil 1 200 respektive 1 400 anställda. En del av den reguljära armén har också bekvämt parkerat sig på andra sidan gränsen till Kuwait.
Trots detta ser Sigyn Meder det officiella tillbakadragandet som en framgång för det irakiska folket.
– De vill inte ha ockupanterna kvar. Folk blir rasande när de ser amerikanska soldater patrullera på gatorna. USA tvingas säga att de försvinner från Irak. Sen stannar man ändå kvar, med ambassaden och annat, för att behålla sitt inflytande med tanke på oljan och det strategiska läget, men på ett sätt som är mycket mer dolt för folket. Närvaron kallas civil istället för militär.
Det amerikanska folket har också efterhand blivit klart negativt till detta krig som först möttes med så mycket entusiasm. I den senaste mätningar beskriver mer än två tredjedelar sig som motståndare. Joseph Stiglitz, nobelpristagare i ekonomi, har beräknat att den totala kostnaden för Irakkriget ligger på mer än tretusen miljarder dollar för USA, inklusive kostnader för sjukvård för krigsveteraner.
Sekteristiskt våld
Samtidigt med att de amerikanska trupperna dras tillbaka har det inträffat flera blodiga attentat i Bagdad. Det har också skapats djupa klyftor inom regeringen. Premiärminister Nouri al-Maliki har anklagat vice presidenten Tariq al-Hashemi, en ledande sunniarab, för anstiftan till terrorbrott. Denne har flytt till det självstyrande kurdiska norra Irak. Detta har setts som en inledning till regelrätta stridigheter mellan de olika folkgrupperna. En del bedömare menar att USA varit garanten för att det inte skulle uppstå sekteristiska strider i landet.
– Då har man totalt förträngt USA:s roll, säger Sigyn Meder. Traditionellt har det inte funnits några stora motsättningar mellan sunni och shia. Innan ockupationen var det fult att fråga någon: Är du sunni eller shia? Folk var gifta med varandra, minst 37 procent av alla äktenskap var blandade på olika sätt. Irakierna var mycket stolta över de minoriteter som fanns, kristna och andra.
Meder menar att det är den amerikanska politiken som ligger bakom detta. Bland annat har den föreskrivit att man i valen skulle kvotera efter religiös och etnisk tillhörighet, detta i ett land som var helt sekulärt. Det är de nya partierna, med egna miliser ofta utbildade av USA, som skapat detta.
– De är sekteristiska, väldigt kvinnofientliga partier, som kom med tanksen, fundamentalistiska partier som inte hade det utrymmet tidigare men som gynnades av USA.
Parallellen med Egypten, Turkiet, Tunisien och Libyen är uppenbar. USA satsar på islamistiska partier för att behålla kontrollen. En annan taktik verkar handla om att söndra och dela. Många minoritetsgrupper känner sig nu hotade, även i den kurdiska delen rapporteras om överfall på kristna.
Land i sönderfall
USA lämnar efter sig ett land i sönderfall. Innan amerikanarna drog sig tillbaka har det skett ett stort antal arresteringar av alla som på något sätt uppfattas som motståndare till regimen al-Maliki. Men de protester som inleddes den 25 februari, Vredens dag, en del av den arabiska våren, har sedan dess fortsatt varje fredag, enligt Meder.
New York Times rapporterar nu kritiskt att USA sålt krigsmaterial till Irak för elva miljarder dollar trots att regimen blir alltmer diktatorisk. Tillbaka till på ruta ett efter nio år?
