Den 10 juli 2003 avslutade Europeiska konventet sitt drygt 16 månader långa arbete med att utarbeta ett förslag till konstitutionellt fördrag för EU.
Konventets uppdrag har varit att förbereda den regeringskonferens mellan EU:s 15 medlemsländer som påbörjas den 4 oktober och avslutas under första halvåret 2004.
Då ska man förhandla om det utkast som EU:s framtidskonvent presenterade i somras, ett förslag som även EU-parlamentet varit med att utforma.

Det rör sig om stora förändringar i EU:s grundlag och EU-parlamentet ställde sig i förra veckan positiva till förslaget av förändringar av det nu gällande EU-fördraget. Förändringar som döper om fördraget till konstitution.
– Det är inte alls konstigt att de ställer sig bakom förslaget, eftersom parlamentet kommer att få betydligt mer makt, säger Gösta Torstensson.
EU-parlamentet har idag medbeslutande inom 34 olika politikområden. Enligt förslaget kommer detta medbeslutande att utökas till hela 70 områden.

Den nya konstitutionen innebär även att ministerrådet inte kan fatta beslut mot parlamentets vilja, utan att de båda parterna måste komma överens.
– Förslaget utgör en oerhörd förändring med tydliga steg mot överstatlighet. Nu skrotar man de gamla fördragen och skriver om dessa till en konstitutionstext, säger Torstensson, som anser att själva begreppet konstitution pekar på EU-stat, en strävan som funnits sedan EU:s rötter slogs i början av 1950-talet.
Andra delar i utkastet om en ny konstitution innebär att göra om röstsystemet som används när länderna ska fatta majoritetsbeslut. Från och med år 2009 skall det införas så kallad kvalificerad majoritet. Detta innebär att varje medlemsland har en röst och denna röst väger mer i förhållande till respektive lands invånarantal. Det räcker alltså inte att antalet röster räknas vid ett beslut. Hänsyn ska också tas till att 60 procent av EU:s befolkning ska vara för beslutet. Detta innebär till exempel att ett land som Tyskland kommer att få en röst som är värd nio gånger mer än en röst från Sverige.
– Detta är ett mer federalt system än det som används i USA, säger Torstensson.
Han berättar att även röststyrkan i ministerrådet kommer att ändras.

Röststyrkan kommer att vara proportionell i förhållande till hur många ministrar respektive land har i rådet.
Detta innebär återigen att de länder med fler ministrar kommer att ha större inflytande jämfört med de som har ett fåtal.
En annan het fråga gäller på vilka politikområden som medlemsländernas vetorätt ska ersättes med två tredjedelsbeslut.
I förslaget ingår också gemensamma militära satsningar. Därtill upprättas finansiell buffert som medlemsländerna bidrar till. Förslag att införa en EU-president och -utrikesminister finns även som en artikel i konventets fördrag.