Den 29 maj röstade fransmännen nej till förslaget om EU-konstitution och den 2 juni gjorde nederländarna samma sak. Katastrofen var ett faktum för Europas ledare, som alla välkomnade det nya fördrag som skulle grundlagsfästa en nyliberal överstatlig politik.
Efter EU-ledarnas nederlag har tonen varit tvekande och Danmark, Irland och Storbritannien ställde in sina folkomröstningar. Men från EU-kommissionens och regeringarnas håll hävdades ändå att nejen inte ifrågasatte det berättigade i att fortsätta ratificeringsprocessen. Vid ett toppmöte i juni kom EU-medlemmarnas ledare överens om att medlemstaterna bara måste gå igenom en ”period av eftertanke”.

Pessimistiskt uttalande
Men i onsdags förra veckan, vid 25-årsjubiliéet av Solidarnosc i Polen, uttalade sig EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso avgjort pessimistiskt om konstitutionens framtid, enligt den polska dagstidningen Rzeczpospolita, som citeras av EU Observer:
– Inom en överskådlig framtid kommer vi inte att få någon konstitution. Det är uppenbart. Jag har inte stött på några magiska formler som skulle kunna återuppliva den, sa Barroso och fortsatte:
– Istället för dessa aldrig upphörande debatter om institutioner, låt oss jobba med vad vi har. Politisk vilja och ledarskap är viktigare än institutioner.
Barroso betonade också att EU fungerar bra med Nicefördraget, även efter utvidgningen. Det punkterar totalt det argument som används av många av dem som förespråkar ett återupplivande av konstitutionen, nämligen att ett EU med 25 medlemmar blir ohanterligt utan en konstitution.
Samma dag som Barroso gav dödsdomen över konstitutionen fortsatte det övriga EU-etablissemanget med den motsatta linjen. Hans-Gert Pöttering, ledare för EU-parlamentets konservativa grupp, sa i onsdags att fransmän och holländare inte ska få diktera resten av EU.
Men de formella reglerna har hela tiden talat sitt tydliga språk: EU-konstitutionen måste ratificeras av alla medlemsländerna för att bli giltig.